"Vill dansa tills jag glömmer vem jag är."

Ph; Citadel park är ett himla bra ställe att hänga på.

Hallå där! Solen har äntligen hittat till Gent och jag hade sinnes mycket sommarkänslor idag. Fastän maj knappt börjat, så känns det bara som att juni står runt hörnet och väntar. Jag kan knappt vänta – soldyrkaren inom jublar. I måndags stod plugg på schemat, vilket har och kommer fortsätta att prägla denna vecka. I tisdags hade jag en heldag i skolan där jag lyssnade på gästföreläsare på international days. En del intressanta, och en del mindre intressanta. Detta höll i sig tills igår då jag lyssnade på en till föreläsning och sedan gick på lektion. Låtsades vara en duktig student och hamnade i biblioteket – försvann därifrån illa kvickt när datorn höll på att dö. Kvällen spenderades skypeandes med en himla saknad vän. 

Idag har jag ätit frukost i mitt fönster, hängt lite för mycket på mitt tvättomatställe (vilket är himla tråkigt, men nödvändigt) och hetsat lite för mycket över det sinnes bra vädret! Framåt eftermiddagen mötte jag upp Sophia på Starbucks. Det gör lite ont i själen att behöva sitta inne och plugga medan andra människor njuter ute i solen. Efter ett tag bestämde vi oss för att vi varit tillräckligt produktiva, köpte varsin street waffle och strosade iväg mot Citadel park. Vi ockuperade gräset med filt och ätbarheter medan vi avundsjukt kollade på alla människor som spelade kubb. Jag vill också. Jag är allt annat än bra på kubb, men jag vill också. Det hör liksom vädret till. 
 
Annars då? Jag är förkyld och jag pendlar från att "andas in ögonblicket" till att vilja krypa ner i sängen och dra täcket över mig. Jag är irriterad på människor som förminskar min framtidsångest och sätter mer värde i ålder än nödvändigt. Ålder är bara en siffra. Jag är less på människor som upprätthåller patriarkatet. Och så är jag irriterad över komplicerade människor och hur jag verkar fungera som en magnet för dem. De finns överallt. Mitt nya motto borde vara: våga vägra komplicerade människor. Vill bara att allt ska vara lätt och dramafritt. Är det så mycket att begära? 
 
Förutom alla dåliga och irriterande sakerna så tänker jag också på hur mycket av Gent jag har kvar att upptäcka. Jag tänker också på att jag snart är på hemmaplan igen, och på road trips och häng med fina vänner som kommer ske i sommar. Jag tänker på hur kul det vore att prova på pole dance och att jag inte riktigt känner ett behov av att åka tillbaka till Sverige. Sommar i Gent låter inte så dumt, men mitt bankkonto hävdar motsatsen. Jag tänker på hur hemma Gent känns och hur långt bort studentlivet i Jönköping egentligen känns. Jag tänker på att en saknad vän kommer och hälsar på i juni och hur fint det kommer vara. Jag tänker rätt mycket helt enkelt. 

Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses!

Kommentarer
Postat av: Lili

Vad mysigt det låter att äta frukost i fönstret. ^^

2016-05-06 @ 14:28:06
URL: http://zilverka.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback