"Alla får vara med och leka."

Kommer ni ihåg det? Hur alla fröknar brukade säga att "alla får vara med och leka" menar jag. Den meningen slutade jag höra efter mellanstadiet, men visst fanns den där. Den fanns alltid där. Andra meningar som de sa var "alla är vän med alla" och "om man inte har något snällt att säga så ska man inte säga något alls". Den sista meningen kan jag hålla med om – det är inte rätt att, på något vis, kränka en annan person. Jag kan däremot inte hålla med dem två första. 

Verkligheten är att: alla är inte vän med alla. Det går faktiskt inte. Jag har varken tid, lust eller ork att vara vän med alla. Det är snarare ett mantra om att ingen ska behöva bygga lego själv. Jag är överens om att alla ska respektera varandra, men det är en helt annan sak. Det finns en anledning till att dina närmaste vänner är just dem. Jag tycker det är lite svårt att skilja på vänner och vänner – något som jag ständigt försöker jobba på. Ibland är det svårt att se vilka som bidrar med något positivt och vilka som bara drar ner en i skiten. 

Verkligheten är också att: en del leker bättre tillsammans än andra. Vi är olika individer, har olika åsikter, prioriterar olika – vi är olika helt enkelt. Allt detta, och mycket mer, gör att en del människor passar bättre ihop än andra. Jag tror att en alltid letar efter sig själv, sin person och sin grupp. Det går inte att komma ifrån. Det finns en önskan om att ha en plats, att vara en del av någonting och att höra hemma någonstans. Någon som hade en självklar plats i ditt liv kanske inte passar där längre och det kan vara svårt att se det ibland. Det finns många vänskaper som tynat bort med tiden och jag är säker på att det kommer bli fler.

Jag tror det är dags för mig, och många andra, att sluta tänka som om vi fortfarande gick på lågstadiet. Vi är alla olika och det är en bra sak. Vi behöver inte vara vän med alla och vi behöver verkligen inte umgås med alla. Det är inte rättvist mot dig själv att umgås med människor som trycker ner dig eller håller dig tillbaka. Omge dig med människor som vill ditt bästa, som tar fram det bästa i dig och som ständigt driver dig framåt i livet. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men det är lika viktigt att ge dig själv den respekt du förväntas ge andra. Respektera dig själv tillräckligt mycket för att ta avstånd från relationer som inte gynnar dig. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback