Fenomenal fredag.

Ph; två pepparkaksbakande människor.
Ph; mästerverk.

Hej människor! Äntligen fredag eller vad säger ni? Det känns faktiskt som fredag idag, till skillnad mot vad det brukar göra. Egentligen har jag ju blivit lite veckovill sedan jag började på högskolan. Det blir antagligen ändring på det nu när jag flyttar hem till mina föräldrar igen. Det känns lite overkligt att flytta hem igen, men ändå sitter jag här omringad av flyttlådor och det känns ju hur verkligt som helst. 

Denna dag startade klockan 7 när mitt alarm ringde. Sista föreläsningen för denna termin och JU en lång tid framöver kallade. Vi diskuterade reklam och hur kul är inte det?! Är det konstigt att säga att jag verkligen gillar reklam? Jag hoppas inte det. Jag tror jag ser saker och ting annorlunda nu – MKV-skadad är vad jag är. Eller MKV-välsignad kanske jag borde säga? Efter föreläsningen följde jobbiga hej då:n och kramar som betydde åh, vad jag kommer sakna dig, vi kommer inte ses på en evighet. Det känns också overkligt, men ändå verkligt på något sätt. Jag tror inte att jag har låtit det sjunka in än. Jag väntar och försöker förbereda mig för när saknaden kommer. Ni vet den saknaden som känns som magont. Den kommer att komma. 

På eftermiddagen kom Clara och Sunanda förbi för pepparkaksbak och taco. Vi lyssnade på julmusik och pratade ikapp. Himlans fint! När de åkte hem började jag fylla mina flyttlådor ännu mer. Jag har så himla mycket saker att det är sinnes. Nej, det är bäst att jag fortsätter packa ner mina saker. Imorgon går flyttlasset! Jag hoppas er fredag varit lika bra som min varit och att ni kanske har lite mindre flyttkaos än vad jag har. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback