Fem dagar sedan nyår

Jag tittar ner på mitt avskavda nyårsnagellack och tänker att det redan gått fem dagar. Fem dagar sedan jag firade in det nya året med vänner och nya bekantskaper i en tvåa vid Hornstull. Vi hade förrätt och varmrätt utan paus och jag kunde knappt skilja på vad som var vad. Jag la över mat jag inte tyckte om på en väns tallrik och åt upp både hennes och mina laxsnittar istället. Att äta från varandras tallrikar borde vara A och O i vänskaper. 
 
När tolvslaget närmade sig vinglade vi runt gamla husknutar och vallades uppför Skinnarviksbergets trappor. Vi halkade runt på berget i den stora folkmassan och försökte akta oss för att få tomtebloss i håret. 3. 2. 1. 0. Plötsligt skriker alla runtomkring mig och jag har lyckats tappa bort hela sällskapet förutom en person jag knappt kommer ihåg namnet på. Regnet öser ner, gör allting dyngsurt och väcker mig från ruset. 
 
Efter ett tag hittar vi de andra i ett hav av svarta jackor, tomtebloss och glittriga ögonlock. Vi låter suddiga gruppbilder föreviga ett regnigt nyår medan kylan kramar om oss. Vi bestämmer oss för att gå tillbaka till lägenheten där vi åt nyårsmiddag runt soffbordet och flera gånger ropade "Sorry, what was your name again?". Efter lite ommöblering hade vi 2018s första dansgolv. Jag varvade tedrickande med fuldans till gamla klassiker innan vi tänkte "det blir inte bättre än såhär" och slutade på topp. Jag somnade på soffan i en väns andrahandslägenhet med en vän i andra soffänden och två i rummet intill. 
 
Borde hädanefter alltid fira in nyår med okända människor. Gärna fuldansandes med en kopp te i handen och bra vänner vid min sida. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback