180218

(null)
 
Hallå där människor. Här får ni en selfie x2 för det kan ju vara trevligt en söndag som denna. Nu har det gått 2,5 veckor sedan jag opererade bort mina visdomständer och jag är så dagvill. Denna vecka har jag nästintill klättrat på väggarna eftersom jag varit sjukskriven sedan operationen. Sedan denna vecka kan jag tugga mjukare mat, vilket är väldigt underskattat, och har bara behövt ta värktabletter en dag. En klar förbättring med andra ord! 
 
Än är det inte över dock. Jag har varit på USÖ tre gånger sedan operationen och numera är jag på penicillinkur nummer två. Hoppas verkligen att min infektion försvinner så jag kan gå vidare i processen och sätta in tandställning. Innan operationen oroade jag mig mycket över att inte kunna äta normalt och det har satt sina spår. Jag har gått ner en del i vikt och känner mig fysiskt svagare än tidigare. Detta är endast av en vecka med flytande föda, 1,5 veckor med mjuk mat och ingen fysisk ansträngning. Vill knappt veta hur det kommer bli efter den stora operationen då det är flytande i 4-6 veckor som gäller. 
 
Förutom detta är det inte mycket som händer just nu. Jag har tre identitetskriser om dagen och den ständiga frågan är: vad ska jag göra med mitt liv? Det är som vanligt med andra ord. Nu ska jag gå och packa väskan, för imorgon är min första dag tillbaka på jobbet! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Skyskrapor från Rockefeller Center och vårt rooftop.

 
Här är de sista bilderna från New York! Jag har medvetet lagt bildredigerandet på is för jag ville inte att bilderna skulle ta slut, men jag antar att det är dags att sätta punkt för det äventyret nu. Det känns som att jag nyss stod däruppe och tittade ut över Manhattan. Försöker lura mig själv att det inte var flera månader sedan. 
 
 
Allt kändes så litet när jag stod där och tittade ner. Varje problem, indentitetskris och livsstress. På något sätt fanns det inte där. Där var luften mycket lättare att andas. 
 
 
Den här utsikten gör mig K-N-Ä-S-V-A-G. Fun fact: när vi började prata om att åka till New York var jag inte ens sugen på att åka dit. Tvekade flera gånger i mitt huvud innan jag bestämde mig för att följa med. Tur var väl det för hade det ju helt amazing! 
 
 
Den här bilden (↑) är egentligen tagen från Roosevelt Island. Vi tog linbanan dit och strosade runt där ett tag. 
 
 
Här börjar alla bilder från vårt rooftop! Det var verkligen drömmen och jag önskar att alltid hade ett tak att hänga på. Fun fact #2: för någon som är höjdrädd så har jag en konstig förkärlek till tak. Antar att tricket är att inte titta ner! 
 
 
Det kändes som en oas mitt i smeten. Verkligen det perfekta stället att djupdyka ner i en bok. Nästan lika bra som i park till och med!
 
 
Jag kommer ihåg hur jag brukade dagdrömma om New York. Att jag en dag skulle komma dit. Min dagdröm och verkligheten stämde sällan överens, men det blev en jättebra resa i alla fall. 
 
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Tre visdomständer fattigare

(null)
Två bilder innan operationen. 
 
Hej människor. Här har det varit tyst, för veckorna rullar på utan avbrott. Senaste: jag opererade bort tre visdomständer i torsdags. Idag har det med andra ord gått precis en vecka och jag börjar äntligen se ljuset i tunneln. Numera ser jag inte ut som en hamster, vilket jag gjorde fram tills idag, och jag har mer energi än jag någonsin haft sedan operationen. Tyvärr har det inte alltid varit så. 
 
Fram tills i måndags har jag haft feber från och till och i måndags kontaktade jag USÖ. Dagen efter besökte jag USÖ och de sa att det kunde vara en infektion, eller början till en, och sedan dess går jag på penicillin. Det resulterade även i att jag är sjukskriven från jobbet på grund av att jag fortfarande inte kan äta något som behöver tuggas. Kan dessutom inte öppna min mun tillräckligt mycket för att få in något som inte är flytande eller som inte har skurits till minimala bitar. Trodde inte att den här processen skulle bli så långdragen, utan att jag skulle vara tillbaka på jobbet i måndags. Ibland är jag verkligen för optimistisk, eller naiv kanske folk kallar det. 
 
Läkaren jag träffade sa även att denna operation är en slags minioperation i jämförelse med käkoperationen jag ska göra. Allt, inklusive längden på operationen och tiden efter, kommer vara såhär. Klarar mig inte ens en vecka utan att tänka på riktig mat, så vet inte hur den operationen kommer gå. Det är förresten anledningen till att jag opererade bort mina visdomständer. Om ungefär ett år hoppas jag genomgå en käkoperation för att bli av med mitt underbett. Anledningen till att jag har underbett är för att jag föddes med läpp-, käk- och gomspalt (fritt fram att googla för den som inte hört talats om det förut). 
 
Det är inte ett ämne som har kommit upp på bloggen tidigare, men jag tänker att det är dags nu. Jag har spenderat oerhört mycket tid med att leta efter bloggar som handlar om käkoperationer, speciellt om underbett, och tänker att jag kan bidra med ytterligare ett perspektiv. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses.