Central Park

 
Nästa sevärdhet på resan är Central Park – den enorma parken som ligger mitt på Manhattan. När vi var i New York var det jättevarmt, så att strosa i park kändes som en bra grej att göra. 
 
 
Första gången vi var där tog vi oss igenom ungefär halva parken – den tog liksom aldrig slut. Jag har ju en förkärlek till parker, så ni kan ju gissa om jag var nöjd. 
 
 
Central Park har figurerat i många filmer och serier, så självklart ville jag se platserna jag förut bara sett på skärm. Här är Bethhesda Fountain!
 
 
Och så Bethesda Terrace såklart! Tyvärr var det alltid människor ivägen... Skulle verkligen vilja fotografera i folktomma städer.
 
 
 
I Central Park fanns det gott om ekorrar också. Jag ville ta kort på varenda en, lättdistraherad som jag är. 
 
 
Vi gick ända tills vi kom till Jacqueline Kennedy Onassis Reservoir. Så himla fin vy! 
 
 
Nog med Central Park för denna gång. I nästa inlägg från New York får ni hänga med downtown! 

Times Square by day

 
Hallå där. Här på bloggen har det stått still, mestadels på grund av att jag varit i New York med Joss. Vi bokade resan i midsomras och förra måndagen var det äntligen dags. När vi hade lämnat väskorna på hotellrummet begav vi oss ut bland alla skyskrapor. Första sevärdheten: Times Square!
 
 
Times Square var precis som på film – billboards och folk överallt. Jag tror vi lyckades åka i precis rätt tid, för jag hade förväntat mig att det skulle vara så mycket mer människor. Det var förresten inte bara här det var precis som på film, utan hela New York! Känns lika surrealistiskt nu som då faktiskt, tänk att jag faktiskt varit där.
 
 
 
 
Har så många bilder att visa er, men tänker att jag delar upp dem efter dag och sevärdheter. Kan ju lätt bli mastigt annars. 

Funny girl av Nick Hornby

Här är en annan bok jag läste i sommar: Funny girl skriven av Nick Hornby. Den utspelar sig under 1960-talet i London. 

Huvudkaraktären Barbara Parker, eller Sophie Straw som hon sedan byter namn till, har stora skådespelardrömmar som bara kan bli till verklighet. Hon är så nära att bli Miss Blackpool, men kan inte tänka sig att vara kvar en sekund till i den lilla staden. Hon måste bort. Hon bestämmer sig för att flytta till London för att jaga sin dröm: att bli skådespelerska. 

Hon bryter mot dammiga konventioner och tar plats – något som ger en riktig kick ass-känsla. Hennes manager (eller vem det nu är) insisterar på att hon ska ta de "lätta rollerna", "den lätta vägen" till kändisvärlden, men Sophie håller inte med. Hon vill skådespela på riktigt, inte vara någon accessoar i tv-rutan. 

Hon bestämmer sig för att visa sin manager (och alla andra för den delen) att hon menar allvar. Att hon vill bli tagen på allvar, och att hon är redo att kämpa för det. 

På en audition får hon träffa några av sina stora idoler till manusförfattare. De blir helt tagna av henne. Här börjar Sophies resa på riktigt, i den stunden föds serien "Barbara (och Jim)" (en serie som cirkulerar kring, och är skriven helt för, Sophie). 

Jag har aldrig läst något av Hornby förut, men efter att jag läst en bokrecension tänkte jag att jag måste ge honom en chans. Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig. 

När jag läste Funny Girl så tyckte jag om den, men det var inte mer än så. Jag kunde inte sluta läsa, men det fanns egentligen ingenting som gjorde att jag VERKLIGEN ville fortsätta läsa den heller. Jag blev inte uppslukad av den, vilket brukar hända om en bok är riktigt bra. Med detta sagt, läs den om ni känner för det, men det är ingen bok jag har på "den här boken måste alla läsa"-lista. 


Disa av Denise Rudberg

Okej, dags att uppdatera lite här på bokfronten. För ungefär en och en halv månad sedan läste jag ut boken Disa, skriven av Denise Rudberg. Boken är den första i trilogin Sthlmqueens, en historia om vännerna Disa, Simone och Mercedes. 

I den första boken är Disa huvudkaraktär. Hon är allt som oftast festens mittpunkt, och det är aldrig en lugn stund när hon är med. Ofta tar hennes impulsivitet över, vilket får mitt kontrollbehov att gå bananas. 

Disa jobbar för att få in en fot i mediebranschen, men tar sig fort vatten över huvudet. Ingenting blir riktigt som hon tänkt sig. Hon är en mästare på att sopa sina problem under mattan, vilket bara förvärrar allting och gör att hennes vänskap med Simone och Mercedes sätts på prov. 

Kort sagt: en berättelse om hur något kan eskalera alldeles för fort och hur värdefulla äkta vänner är.

Boken är väldigt lättläst, vilket gör att sidorna bara flyger förbi. Däremot ville jag ha mer djup i den, då det kändes som om alla händelser bara avverkades för att historien snabbt skulle röra sig framåt. Jag blev trött på huvudkaraktären flera gånger om, vilket gjorde att det kändes lite segt att läsa vidare (ville bara läsa mer på grund av att jag ville veta hur hon tog sig ut ur kaoset hon skapat). + gillar inte att läsa böcker där jag ogillar huvudkaraktären. 

MEN, om ni vill ha en lättläst bok så är detta boken ni ska läsa.