Sund av Tove Folkesson

 
Det här är den senaste boken jag läst. Uppföljaren till Kalmars jägarinnor. Jag har läst den på tunnelbanan, när jag gått upp för rulltrapporna på morgonen och på trottoaren där jag samtidigt behövt väja för människor. Jag har läst när jag haft tid. Ett par sidor varje morgon, men mer än så har jag aldrig hunnit. Detta är nog anledningen till att jag inte riktigt hängt med i boken. Varje gång jag öppnat boken har det varit nya människor där, sida efter sida. Nya namn, nya platser. Jag förstod bara enskilda händelser och kunde aldrig sätta in dem i ett sammanhang. 
 
Eva Zackrisson är åter igen bokens huvudperson, men den här gången är hon äldre. Det är lätt att tro att hon är klokare också, men det stämmer inte riktigt. Hon hoppar av och på utbildningar, träffar människor jag aldrig förstår vilka de är och dras med sin dysfunktionella relation till sin pappa. Vid närmare eftertanke vet jag inte riktigt om Eva har någon relation som faktiskt är bra. Allt känns bara så trasigt i sömmarna. 
 
Jag tyckte att boken var långdragen och inte hade någon poäng, men det kan också ha att göra med min on-off-läsning. Tove Folkessons språk är detsamma som i Kalmars jägarinnor, men i Sund blev även det mer långtradigt. Tyvärr är jag en sån människa som måste läsa klart en bok om jag väl öppnat den, annars hade jag aldrig läst ut den. 
 
Anyway, nu har jag lånat hem en annan bok att läsa! Hoppas den är bättre. 

Kommentarer
Postat av: Anna vP

Hej, jag såg att du har kommenterat på min kusin kajsas blogg (anorexinojag). Jag såg att hon ska vara med i en lista, och vad jag har förstått har du skrivit den listan. Ta bort Kajsa från den listan tack. Bloggen ska tas bort, den gör henne sjukare och den hjälper inte människor som läser den. Tack

Svar: Hej, vänligen mejla redaktionen@blogg.se
Med vänlig hälsning
Hanna Larsson
Hanna Larsson

2017-04-27 @ 16:14:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback