Ett virrvarr av allting.


Ph1; råkade hamna mitt bland loppisborden. Ph2; fina Jönköping.
 
Hallå där! Den första veckan i Jönköping är redan gjord och himmel vad fort det har gått. Jag har knappt hunnit blinka. I skrivande stund dånar Håkans nya album ur högtalarna. Jag har lite svårt för albumet, men jag tänker att det kanske är ett album som behöver lite extra tid. 
 

Ph1&2; från utställningen Face the Facts.
 
För nästan en vecka sedan tog jag mitt pickpack och flyttade söderut. Sista året i Jönköping närmade sig verkligen med stormsteg. Hela lördagen gick åt till att flytta och "komma in" i mitt nya rum och lägenhet. Det packades upp mängder med kläder och hängdes upp vimplar i taket. Rummet blev riktigt mysigt och jag tror att jag kommer trivas i det. I söndags gick jag på utställningen Face the Facts (som handlar om unga kriminella) på Länsmuseet och på kvällen hängde jag med Jess och Mathilda. 
 
måndags var det dags för kursstart och en hel del "att göra"-saker på min lista. Just nu är det bara ett dröjande csn kvar, men det kan jag inte göra någonting åt. Kvällen spenderades vid hälso som sedan blev utgång på aka. Ovven var på och dansgolven var fullpackade. Precis så det ska vara första dagen på terminen. Kvällen avslutades med donken och det går ju inte att klaga på. 
 

Ph1; på Aka i måndags. Ph2; innan Hitta Doris i fredags.
 
tisdags mötte jag upp Sunanda för att prata om uppsatsämne. Det känns så märkligt att det snart är vi som spenderar läskigt mycket timmar i skolan och djupdyker ner i MKV-problem. Jag är extremt taggad på C-uppsatsen, samtidigt som jag är lite orolig och försöker hålla den på en armlängds avstånd. 
 
Onsdagen kom och med den kom två dubbelföreläsningar. Jag är tydligen mer ovan med föreläsningar än vad jag trodde att jag skulle vara. Efter skolan försökte jag plugga inför ett seminarie med Nermina och Lollo, men fokuset fanns helt enkelt inte där. 
 
Torsdag, torsdag, torsdag. Förmiddagen gick åt till att läsa text till seminariet som skulle vara på eftermiddagen. På kvällen blev det hälsohäng och dansdansdans på Aka till stängning. Att det kan vara så skönt att bara koppla bort för ett tag. 
 
Ph1; från pride paraden. Ph2; Silvana Imam på insparksfestivalen.
 
fredags startade dagen på bästa möjliga sätt: vi fick biljetter till Håkan i Linköping! Jag är upp över öronen glad och kan knappt bärga mig. Lyckan är total. Kan inte ens beskriva känslan. Därefter mötte jag upp Sunanda för uppsats-prat innan vi gick till Spira med Jess och Lollo och kollade på utställningen Vem är hen?. Den var väldigt liten, men intressant. Kvällens underhållning stavades H-I-T-T-A-D-O-R-I-S och oj vad bra den var! Jag grät och har inte slutat gråta sedan dess. Jag har kommit in i en period där jag gråter åt allt: vänner jag tycker driftar bort, tuggummi under skon och slutsålda hamburgare. Skapar så mycket drama helt själv, kan inte ens hantera. 
 
Igår, lördag, var det dags för insparksfestival! Den jag gillade mest var nog Silvana Imam – hon var grym! Jag blev besviken på Panda da panda för att de inte körde Bermudatriangeln och på Hoffmaestro för att deras show gick ut på att hoppa samt springa åt olika håll. Tycker synd om alla som ramlade i publikhavet. Idag, söndag, och dagen efter en dag av festligheter. Jag har lyssnat på Håkan prick hela dagen och mer eller mindre hängt vid datorn hela dagen. Ibland får det vara så helt enkelt.
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Sista tiden i Närke innan flytt.



Livet rullar på och jag hänger inte riktigt med. Försöker hålla samma tempo, men ofta förgäves. Fort, fort, går tiden och jag hinner inte ens blinka. Precis som resten av sommaren har de senaste veckorna inneburit sinnes mycket jobb och jag har försökt pricka in roliga saker när jag väl varit ledig. Det är lättare sagt än gjort.

En dag körde jag och Elin mot Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad för att spana in loppisar och jag skulle se hur hon bodde i Karlstad. Vi hann även hänga lite med Linnea i Karlskoga, vilket var kul då det antagligen dröjer ett tag tills nästa gång. Tyvärr hittade vi inga fynd på loppisarna, men roadtripen var lyckad ändå. 


En kväll var jag, Alex och amandorna på Big Day Out där vi såg bland annat Rebecca & Fiona. Det blev väldans mycket dans, men också mycket blåmärken då folk förlorade sin kroppskontroll ju senare det blev. Jag var lagom trött på jobbet dagen efter, men det var det värt.

En dag åkte jag och klippte mig för att sedan äta taco hos Becca med Alva. Vår gamla tradition att äta Ben & Jerry's fick även nytt liv. Himla mysigt! Där var vi kvar tills jag blev alldeles för stressad över min flyttpackning och kände mig tvungen att åka hem.

Idag har jag kört runt på pensionärer och träffat halva släkten. Jag har nästintill hoppat omkring på jobbet och känt en kliande känsla i fingrarna – behovet av att behöva plocka upp varorna som kommer med Ica-bilen, fastän jag inte jobbar där mer för tillfället. Galet. Jag har lyssnat på lillkusinen och hennes prat om att katter kommer till katthimlen och hundar till hundhimlen. Hon får allt att låta så enkelt och självklart. Jag och pappa (okej, mest pappa) har stuvat in nästan allt jag äger och har i vår bil. Till sist har jag druckit cider, ätit chips och bara uppskatta denna fredag! Kommer inte ihåg senast jag var medveten om när det var fredag, än mindre "firade in" helgen. Men men, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses!


Ur funktion.

Andas in. Andas ut. Ta det lugnt. Kom bara ihåg att andas. De senaste dagarna, de senaste veckorna, har jag känt mig ur spel. Jag fungerar inte. Jag är förbi symtomen för trött – jag känns bara inte närvarande. Mina tankar är överallt och ingenstans och jag har ingen koll. Det är ett under att jag ens vet vad som är upp och ner. Mitt humör är en berg- och dalbana, och jag borde nästan be alla att hålla sig på avstånd. Ta skydd – snart kommer det en explosion.

Kanske är det för att jag har jobbat för mycket. Hela jag går på högvarv. Jag vet inte längre hur en vilar – hur en varvar ner och låter hjärnan tänka på någonting annat än jobb. När jag kommer tillbaka till Jönköping ska jag varva ner på riktigt. Jag ser fram emot att inte ha någonting inplanerat på en hel dag, och sedan inte göra någonting överhuvudtaget. I Jönköping ska jag inte ha något jobb som jag behöver tänka på om nätterna. Där ska det inte finnas några gömda stressfaktorer eller för få lediga dagar.

I Jönköping ska jag börja ta hand om mig själv, på riktigt. Mitt "jag vill bara ha kul"-tänk som jag hade i Gent får ta ett halvt steg åt sidan. Nu vill jag bara må bra. Sova bra. Äta bra. Till och med träna bra. Min rygg känns stundtals alldeles för trasig för att ens anstränga. När terminen börjar är det upp till bevis.

Det sista året på en treårig utbildning. I skrivande stund känner jag ingen ork. På nedervåningen står det som brukade vara mitt hem, nerpackat i lådor. Jag ska sortera, slänga och spara. Jag vet inte var hälften av min gamla kurslitteratur är, men jag kommer inte heller ihåg vad jag faktiskt hade med mig tillbaka. Imorse kände jag att "nej, jag har inte hunnit allt jag vill, inte träffat alla jag ville träffa, jag kan inte flytta än" men nu är jag mer tillfreds med den tanken. 

Allting går i vågor, i perioder, med mig. Ena stunden jätteglad och pepp på livet, för att sedan bara vilja vara ensam i en vecka och stänga ute allt. Stundtals väldigt spontan och impulsiv, men bara på mina villkor. På en hanterbar nivå. Allting känns bara så himla rörigt. Jag försöker, lite stressat och påtvingat, få någon slags struktur på allt. Ordning i oordningen. 


Kafé-fika på Rönne Kapell.



Två gärden bort från mitt hus ligger Rönne Kapell. Numera är det ombyggt och är istället kafé och bistro. Vi inte är många själar som bor här i bygden och då kan en ju undra hur det går runt, men jag antar att folk kommer långväga för goda ätbarheter. Hit gick iallafall mamma, jag och morföräldrarna i förmiddags. 
 
 
Alla bakverk är hembakade, vilket alltid känns lite extra lyxigt! Jag gillar även att hela stället känns väldigt lantligt och mysigt. Allting en fotar passar sig så bra på bild också. Har ni "vägarna förbi" så är det ett måste att stanna till vid Rönne Kapell. 
 
 
Runt om kapellet finns det även små uthus, varav ett av dem är fyllt med keramik och andra fina ting! En av mina absoluta favorittemuggar, som egentligen inte är min, kommer därifrån och är gjord av Frida (ägaren till kapellet). Det är synd att keramik inte är snällt mot en studentplånbok som min, annars hade jag inhandlat mig alldeles underbara temuggar. Jag har ju en viss besatthet till temuggar, på gott och ont.
 
Mycket fint med söndagsfika iallafall! Annars har jag lyssnat på diverse poddar och försökt läsa ikapp mina bloggar som jag följer. Det har varit en sån söndag. Skönt ändå. Att inte göra någonting. En dag som denna behövdes efter alla jobbpass och farande hit och dit. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

"När horisonten flimrar släpper vi kontrollen."

Igår hade jag ännu en lördag som stavades J-O-B-B. Numera är jag så pass van att när jag väl är ledig, så känner jag mig genast uttråkad och rastlös. Jag har liksom glömt bort vad en kan göra om en inte jobbar. Jag vet inte om det är komiskt, eller bara tragiskt. Ibland känner jag att det vore väldigt skönt att jobba i ett par månader till. Att inte riktigt sätta sig vid skolbänken än – skjuta fram framtidsångesten lite till. Men, jag vet att jag hör hemma bakom skolbänken just nu. Jag saknar trots allt studentlivet, min vardag, och det ska bli skönt att komma tillbaka.

Framåt kvällen åkte jag in till Örebro för att träffa Linnea. Vi hade köpt biljetter för att se Daniel Adams Ray! Innan själva spelningen började pratade vi ikapp om det som hänt sedan sist, och gick sedan runt för att fånga Pokémon.

Spelningen var himla bra och han var precis så bra som jag mindes honom från Bråvalla. Helt klart värt! Konfettin flög och min röst blev mer sliten efter varje låt han sjöng. Tyvärr, så sliten att jag idag vaknade upp med halsont och täppt näsa. Men, om det är priset för att ha en alldeles för bra kväll så är jag helt klart villig att ge det!


Swedish Music Hall of Fame

 
Hallå där! Jag väntar på att en film ska ladda och funderar på varför min rygg alltid värker. Ibland tror jag att jag är äldre och skruttigare än vad jag faktiskt är. Tragiskt det där. Nå väl. Igår var jag ledig, så istället för att plocka varor på Ica gick jag runt på Swedish Music Hall of Fame. Där fanns till exempel en utställning om Eurovision och Melodifestivalen, ABBA och sedan en om musik genom tiderna. Hela stället var väldigt interaktivt, vilket jag verkligen gillar! Tidigare har jag tyckt att museum alltid varit halvdana och tråkiga, men det gäller verkligen att hitta de museum som verkligen väcker, och håller igång, ens intresse! Jag hade inget emot att lyssna på ABBA en hel förmiddag, för att sedan kunna dansa ut därifrån med Kent och Håkans låtar på hjärnan. Helt klart värt ett besök! 
 
Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Minigolf och matkoma.

Hallå där! Nu är denna måndag snart slut och därmed även min lediga dag. Denna vecka jobbar jag bara tre dagar, och självklart har jag tagit tillvara på ledigheten och bokat in en del roliga saker. Idag stod grillning och minigolf med Alex och Amandorna för dagens underhållning. Det passade riktigt bra då jag inte hade kört minigolf än i år, vilket är närmast en tradition och är något som hör sommaren till.

Direkt efter det mötte jag upp Linnea och Isabella för middag och väldigt mycket prat. Oftast så kommer livet emellan och vi hittar sällan någon tid till att ses, så det är extra trevligt när det väl händer.

Jag kan inte förstå att det redan är augusti och att jag snart är tillbaka i Jönköping. Det känns lite tråkigt att behöva lämna hemmaplan, men det ska bli skönt att komma tillbaka till min riktiga vardag. Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses!