P3 älskar, Skogskyrkogården och lite till.


Ph; bästa motivet, blir helt tagen av hur fint Jönköping faktiskt är?!

Ph; chailatte på Condeco. 

Ph1&2; mellanlandade vid Rocksjön innan jag gick vidare till A6.

Ph; P3 älskar.

Hallå där peeps! Känns som att det var en evighet sen jag skrev här, men det har bara gått tre dagar. Försöker lista ut vad jag gjorde i onsdags men det står helt still. Jag vet att dubbelföreläsningar stod på schemat, men sen är det blankt. Det var säkert ingenting speciellt. Igår startade jag dagen med att fota och ordna lite grejer inför Belgien. Blev en fika för mig själv på Condeco, men jag tror det är första gången jag tyckt det varit skönt att fika själv. Favoritställena i Jönköping, som vemsomhelst har tillgång till, är utan tvekan bryggan så en kan se hela Munksjöbron, övervåningen på Condeco och "utsiktsplatsen" i Stadsparken där en ser ut över hela Jönköping. 

När jag kom hem blev det städning och sen började jag kolla på SVT Plays serie Boys. Avsnitten är ungefär en kvart långa och rätt annorlunda. Jag gillar serien, men kan inte riktigt sätta fingret på vad jag egentligen gillar med den. Ja, mer än Adam Pålsson då. Framåt kvällen mötte jag upp Sunanda och Clara för att gå på P3 älskar Jönköping. Så himla bra kväll?! Vi spelade rundpingis, försökte förstå ståuppkomikernas skämt, dansade på toalettdisco och till livemusik. Vigiland och Movits! avslutade kvällen medan jag halkade omkring på konfettin i folkhavet. Det är fint att dansa prick hela kvällen.

Idag blev jag väckt av byggarbete och har varit lite seg hela dagen. Försökte plugga lite, men det gick sådär. Det fanns inte riktigt någon energi till att plugga. Egentligen fanns det väl inte energi till någonting alls. När mörkret föll åkte jag, Jessica och Mathilda till Skogskyrkogården för att gå omkring där. Det är en kyrkogård som jag åker förbi varje gång jag åker buss och den har alltid sett så fin ut, men jag har aldrig varit inne på kyrkogården. Den var hur fin som helst och den platsar helt klart på listan över favoritställen i Jönköping. Jag vet att det låter konstigt, men den var så fin och den hade en viss stämning. Det fanns ett lugn där som inte funnits på andra kyrkogårdar jag besökt. Kanske är det för att jag inte känner någon som ligger där. Kanske för att mer traditionella kyrkogårdar gör mig obekväm och ger mig verkligheten precis som den är. Kanske för att Skogskyrkogården var så drömmig att jag bara glömde bort. Det kändes nästan som att tiden stod stilla. 

Tänd ett ljus för alla dem som inte finns här längre. Kanske borta, men aldrig bortglömd ♥ 

Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses.

Matte, viktiga dokument och en underlig film.

Ph; tisdagsnöje. 

Hallå där människor! Det var väldigt länge sen bilder som denna syntes till här på bloggen. Nu är de tillbaka, om så bara för ett par ynka veckor. Det är nämligen dags för ekonomi-matte. Medan jag sitter och klagar över enkla divisioner och multiplikationer så sänder mina vänner styrkekramar, och räknar sedan vidare på sin civilingenjörsmatte. Efter snart 1,5 år på högskola, där jag inte läst ett uns av matte, så har jag glömt bort allt vad matte är. Om mitt gymnasie-jag skulle se mig nu, så skulle hon skratta hånfullt åt mig. Själv sitter jag här och är irriterad på mig själv för att jag faktiskt brukade kunna räkna matte, men tydligen inte kan det längre. Något som så länge varit en självklarhet, är inte det längre och det känns tomt, för jag har aldrig tänkt på att det är en del jag valt att ge upp. 

Jag vet att de flesta som kikar in här verkligen inte gillar matte, och kanske inte kan förstå, men tänk på det såhär. Någonting du varit bra på så länge, någonting du tyckt varit kul, och så plötsligt kan du inte längre. Det låter nästan som att jag förlorat min allra käraste ägodel, men så är det inte, fast jo. Jag "identifierade mig" mycket med matten och tänkte länge att jag antagligen skulle ha ett matte-relaterat jobb, men så ser det ju inte ut nu. Matte är logiskt, det finns bara ett rätt svar, och det var en väldigt fin tröst när resten av livet kaosade. En bok, ett block, en fråga, ett svar och sedan var det bara att räkna vidare. 

Men ja, nog om det. Genomled två föreläsningar, lunchade i en oändligt lång kö till sittningsbiljetter och fick inte en enda. Innan jag mötte upp Jessica för att gå på Movie Night så skickade jag in alla viktiga dokument till utlandsterminen, och det är det enda som varit rätt bra idag. Allt annat har mer varit en suck, och jag kan inte förklara det på ett bättre sätt. Filmen var förresten rätt underlig, men ändå intressant, men jag tror också att den kan ge mig mardrömmar inatt. 

Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! Btw, jag kanske inte känner så mycket för matte egentligen, men jag blev så nostalgisk. 

Det är höst och vintertid.

Ph; igår när regnet bestämde sig för att komma på besök. 

Måndag, måndag, måndag! Och sen är det ju alltid en söndag innan också. Gårdagen var verkligen en fixar-söndag. Lite så som alla mina söndagar brukar bli. Det blev tvätt, städ och skrivande. Samtidigt som jag försökte ladda upp inför den nya veckan, försökte jag också vila upp mig efter lördagsäventyret. Det gjordes bäst genom att gå runt i myskläder hela dagen, inte lämna lägenheten mer än att kila ner till tvättstugan och att lyssna på Håkan nästan hela dagen! 

Men ja, måndag. Ny vecka, ny kurs. Jag har en hatkärlek till att kursen verkar handla om ekonomi, ekonomi och lite mer ekonomi, men det ska nog gå. Det är intressant, men all ny information gör att mitt huvud inte riktigt hänger med. Begrepp kastas omkring, det pekas på modeller och saker en inte ens trodde fanns existerar. Jag kommer säkert svära över kursen i tid och otid, men ja, så kan det väl vara ibland. 

Förutom detta har jag även bokat tågbiljett hemhem i november och det gör mig riktigt pepp! Det är alltid kul med lite miljöombyte och träffa människor en inte träffat på länge. Skype, sms och telefonsamtal i all ära, men att träffa någon öga mot öga är i en helt annan division. 

Anyway, imorgon väntar dubbelföreläsningar. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Tack för din existens.

Vi var båda nya i staden. Nyinflyttade. Från olika bakgrunder med olika mycket bagage. Vi var osäkra på mycket, men vi ville åt samma håll. Att lära känna nya människor var läskigt, är läskigt, och gick väldigt sakta. Det kändes lättare att lära känna dig, men jag kan fortfarande inte säga att jag faktiskt känner dig. Runt om dig finns en mur, ett skydd, och du släpper inte igenom någon. En viss mystik som jag aldrig får grepp om. Kanske är det de som intresserar mig mest. Att jag antagligen aldrig kommer få veta. Alla dörrar, alla lås, allt för att stänga inne en bortglömd tid. Kanske för att stänga ute alla andra. 

Trots muren som bara ska skydda, ser jag sårbarhet. Alla ska veta hur mycket ögonen avslöjar. Jag ser en sårad själ, som varit med om mycket, och som verkligen kämpat. Jag kan inte relatera, men jag önskar att jag kunde. Nu låter det som att jag känner dig, men det gör jag inte. Det känns inte som det iallafall. Jag känner en version, och den är hur fin som helst, men samtidigt är det inte den enda. Det är versionen som håller alla på en armlängds avstånd. Versionen som är personlig, men inte privat. Du kanske inte alls är sårad och kanske inte har kämpat överhuvudtaget, men på något sätt känns det så iallafall. 

Fastän jag inte känner dig, så känner du mig. Jag bestämde mig tidigt för att jag ville att du skulle känna mig, på riktigt. I en stad full av okända människor, är du den som känner mig bäst. För dig kanske det ses som en slump, men för mig ett medvetet val. När allt var nytt hade jag ingen. Jag hade lämnat tryggheten på en plats jag inte skulle komma tillbaka till på väldigt länge. Jag sökte trygghet, någonting som liknade det jag en gång hade. Jag verkade säker, men det jag egentligen gjorde var att lura alla, inklusive mig själv. 

När jag bara gick och gick, fann jag mig till slut vid din ytterdörr. Jag kände trygghet. Jag kände mig hemma. Att ett par kvadratmeter kunde göra så mycket. Vi är inte som gjorda för varann. Vi är olika på väldigt många plan och om vi hade träffats någon annanstans skulle vi kanske inte ens funka. Men nu är vi här, och vi funkar. Du anar inte hur mycket du hjälpte mig, bara genom att finnas där, och hur ska jag ens försöka kompensera för det? Det jag vill säga är väl, tack för din existens. Du är så bra, och du vet inte ens om det. 

En dag i Göteborg.

Ph1; modellvänner. Ph2; fin inredning. Ph3&4; Pizza hut. 

Hallå där! Tidigt imorse rullade bussen mot Göteborg och där har jag spenderat hela dagen. Vi gick mestadels in och ut ur affärer så bilden av Göteborg är fortfarande ganska oklar. Nästa gång jag kommer tillbaka dit så ska mer än shoppingen upptäckas! Jag kom hem utan shoppingpåsar, men med magen mätt och belåten. Att gå och att äta var huvudsysslorna för mig idag och det är ju inte fy skam det heller. Jag tror jag kollade mer på affärernas inredning än kläderna de hade, men lika kul var det! Märker att "MKV-glasögonen" sitter rätt bra faktiskt. I vilket fall som helst en bra dag med bra människor! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Serier, shopping och mat i gryta.


Ph; mat på The Bishop Arms. 

"Äntligen" helg! Precis som om denna vecka har varit hur jobbig som helst. Gränsen mellan vardagar och helg suddas verkligen ut när en är student. Jag gillar verkligen att the vampire diaries och the originals har kommit tillbaka, då det verkligen toppar mina fredagar. Ni kan ju gissa hur jag spenderade min förmiddag. På eftermiddagen kikade jag i affärer med Clara, då affärerna hade fler studenterbjudanden än vanligt, och sedan åt vi mat på The Bishop Arms. Har aldrig varit där förut? Kan inte ens förstå att jag har missat det. Anyway, snart är denna fredag över och det är dags att sova för att ladda upp inför imorgon! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

En intervju, en utgång och en fika senare.

Snart är det fredag. Tiden går så himla snabbt. Det är antagligen det jag ägnar mest tid att tänka på, tiden alltså. Jag är nästan förvånad över hur mycket tankar jag tänker. Det är en del av mig som bara finns där, men jag hade nog besparat mig själv en hel del ont av att bara stänga av ibland. Det är svårt det där, att försöka gå emot sig själv. Tiden ska däremot inte vara huvudtemat i detta inlägg.

Igår tittade jag på x antal avsnitt av Skavlan och framåt eftermiddagen åkte jag till skolan för att göra en liten intervju. Fastän den är väldigt liten, så är jag fortfarande jättepepp på att den ska publiceras! Tanken på att någonting jag har skrivit ska publiceras i en riktig tidning som sedan kan läsas av jättemånga, vilket jag iochförsig tvivlar på, men ändå. Tanken på att jag kanske måste vänja mig vid den känslan, för det kanske är mitt jobb i framtiden? Galet. Så sinnes galet. Kvällen började hemma hos Sunanda där vi drack te och pratade för att sedan köra utgång på Aka. Det är för övrigt en av de mysigaste förfesterna jag varit på? Jag, som älskar te av hela mitt hjärta, ser inte hur kvällen kunde ha blivit bättre på något sätt. Eller jo, om busschauffören hade släppt av mig på rätt busshållplats så jag hade sluppit gå igenom ett helt bostadsområde hade kvällen blivit lite bättre. Men bara lite, såklart. 

Imorse vaknade jag upp hur trött som helst och somnade om flera gånger. Antagligen fler än vad jag skulle ha gjort. Jag vill att min automatiska väckarklocka ska fungera igen. Att vakna vid 11 varje dag är, utan tvekan, mycket jobbigare än att vakna mellan 6 och 8 varje dag. Tyvärr känns det som att väckarklockan är sönder ett tag till. Vid lunch mötte jag upp Paris-gruppen, som nu har bytt namn till Gent-gruppen såklart, på Condeco för fika och Gent-prat. Nu är vi verkligen igång! Ansökningsprocessen är påbörjad och nu ska massa viktiga papper in. Det känns så himla skönt att nästan alla papper är klara, då vi gick igenom samma process med Paris, så vi inte börjar om alldeles från början. 

Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Höst på bild och varmvattenbrist.

Phs; två bilder sen igår när jag stod ute och frös för att jag ville fotografera självporträtt.

Hallå där! Borde verkligen försöka bli bättre på det där med att börja inlägg, men det händer inte riktigt. Vi är inne på en ny vecka, och även denna med flera "överraskningar" och små äventyr. Igår lagade jag himla mycket köttfärssås, försökte ta självporträtt, övade på guppresentationen och kollade serier utan paus. Bilden ovan är en bild av tre eller fyra stycken som blev bra. Totalt tog jag 80 stycken bilder, men det är ju inget som ska nämnas egentligen för en ska ju bli perfekt på första bästa bild. 

Idag var det dags för gruppresentation och ja, vi överlevde ju! Borde ta muntliga redovisningar mer seriöst och verkligen öva innan, men på något sätt känns de aldrig lika allvarliga och jag klarar mig ur dem i vilket fall som helst. Det kanske ska skrivas upp på "saker jag vill förbättra med mig själv"-listan. Dagens överraskning går till lägenhetshuset jag bor i! Tydligen har det gått sönder ett rör i byggnaden och konsekvensen är att vi inte har något varmvatten eller värme på kanske en vecka. Dessutom har en granne hållt på och borrat från och till hela dagen och jag känner mest att "usch, vad jag ogillar grannar och att bo i lägenhetshus." 

Förutom den tråkiga "nyheten" finns det även positiva saker med denna dag. Till exempel att jag började med en liten del av utomlandsterminen och det är ju bara hur peppigt som helst?! Det känns verkligen bra att vara "igång" igen efter den lilla nedgången då Paris kaosade. Fast ska väl inte bara berätta en sida av processen – bara att göra denna lilla sak jag gjorde idag krävde väldigt många "men hur ska jag göra?" och "jag fattar inte." Ingen har däremot sagt att det skulle vara enkelt att försöka komma utomlands och plugga, så jag vet inte varför jag trodde att det skulle vara det. 

Anyway, min plan var att lägga mig innan midnatt, vilket inte kommer hända, men det är ändå dags att runda av detta inlägg! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

En händelserik helg.

Hallå där! De senaste dagarna har varit väldigt händelserika och dessvärre bildlösa. Jag vet inte varför, men jag har blivit sämre på att ta bilder. Får försöka förbättra mig på den fronten. Just nu sitter jag och lyssnar på Krunegård, vilket jag gjort de senaste dagarna också. Han och Håkan. Undrar om de skulle bli ett bra team? Väldigt olika, men ändå lika. 

fredags jobbade vi med grupparbetet och efteråt åkte jag hem, städade och lagade mat. Det känns som att jag har korvstroganoff för en livstid, men vad gör väl det då det är topp 5 maträtt?! På kvällen skypeade jag med Alva och som vanligt blev kväll plötsligt natt och jag gäspade mig hela vägen till sängen. Igår blev det spontanresa till Ullared. Vi stod i kö i lite mer än en timme för att ens komma in. Väl inne var det kaos och så himla mycket människor överallt. Trots det fick jag med mig en del saker hem så det var ju inte alls i onödan. Dessutom fick jag ju umgås med kusin + sambo, och det är ju inte helt fel det heller.

Direkt efter att jag kom hem fylldes mitt rum med fina människor, skratt, gråt och prat. Ett riktigt bra botemedel för en ledsen själ när en inser att en missar både Håkan och Krunegård nästa år. Att försöka köpa biljetter är kaos och kalabalik. Jag tröstar mig med att jag istället ska resa runt i Europa och det är väl inte så dumt det heller. Jag är egentligen hur pepp som helst på vårterminen och jag vill egentligen bara packa resväskan och åka redan imorgon. Det känns så himla bra faktiskt! Om inte det kommer bli ett äventyr så vet jag inte vad som blir det! 

Idag började jag dagen med att försova mig så tog med mig min frukost och stressade till skolan för grupparbete. Spenderade de närmsta timmarna på ett café och resten framför en serie jag börjat se på. Tyvärr finns det inga fler avsnitt ute just nu och det gör morgondagen väldigt oplanerad. Hann även med att skypea med Alex en snabbis och oj vad jag borde höra av mig mer till vissa människor! Men så är det ju så att livet kommer emellan. 

Anyway, det är en dag imorgon också! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Håkan, utlandsterminen, plugg och projekt.

Hallå där! Nu händer det verkligen grejer. Jag har redan gått igenom lugnet före stormen, stormen och nu tror jag att jag befinner mig efter stormen. Jag är redo att bygga upp allt som blivit skadats, eller i detta fall ändrats, och snart ska ni se att allt går som på räls igen. 

♦ HåkanJa, han Hellström. I onsdags, mitt i tentaplugget, fick jag reda på att han ska ha en (!) konsert under hela 2016, vilken är på Ullevi den 4 juni. Jag har gått och och sagt att jag verkligen ska gå på hans nästa konsert ända sen han hade sin förra konsert på Ullevi 2014. Den glädje jag kände då kan inte beskrivas med ord. Jag hittade en Håkan-kompis att gå på konserten och sedan kunde jag inte fokusera på tentaplugget mer på hela dagen. 

♦ Utlandsterminen. På eftermiddagen gick jag för att prata om Paris hos Internationella Relationer. Jag gick från Håkan-glad till Paris-ledsen på en sekund. Kurserna i Paris hade ändrats och chanserna att vi skulle klara av ekonomikurser, utan några som helst förkunskaper, kändes som lika med noll. Au revoir Paris och au revoir min Paris-dröm. Istället fick vi ett annat alternativ – Gent, vilket är en stad i Belgien. De erbjuder riktigt bra MKV-kurser och Belgien i sig ligger nära nästan allt. Ni kan ju tänka er hur mycket jag hade att tänka på! 

♦ 3 saker. Det finns tre saker jag gillar lite extra mycket här på vårt klot, nämligen Håkan Hellström, Paris och julen. Att välja Belgien gör det himlans mycket svårare att gå på Håkans konsert och dessutom känns det så officellt att Paris är helt ute ur bilden. Om någon skulle få för sig att "ställa in julen" nu så skulle jag bli helt knäckt och lägga mig på golvet och gråta. Jag har alltså gått runt och trott, i flera månader, att jag ska kunna spendera flera timmar med att bara strosa runt på Paris gator samt bara sitta på caféer och skriva. Att jag ska bo, leva och andas Paris. Och så kommer det helt plötsligt inte att hända. 

♦ Plugg. Ja, och så går jag ju faktiskt i skolan också. Som om jag någonsin skulle kunna glömma det. Än mindre tentan, som jag inte kunde fokusera på, och ett grupparbete som är långt ifrån klart. Idag skrevs tentan och jag blev godkänd. Den lättnaden! Det kändes så skönt att kunna bocka av tentaplugg från "att göra"-listan. 

♦ Hype. Mitt i allt har det även funnits ett Hype-projekt med deadlines som inte varit de ultimataste. Nu är däremot den sista delen av arbetet färdigskrivet och det känns hur bra som helst! Många gånger har arbetet i Hype-projekt inte riktigt lett till något mer, men detta är verkligen material som kommer att användas. Jag är väldigt peppad på att kunna se något jag varit med och skapat "ute i den riktiga världen", eller utanför skolans väggar kanske jag ska säga? 

♦ Gent it is! Ungefär 24 timmar senare hade jag tagit mig en rejäl funderare på det här med utlandsterminen. Det handlade aldrig om beslutet åka vs inte åka, utan mer om att jag behövde ta beslutet om att släppa Paris. Det låter som en struntsak och kanske hur lätt som helst, men det var faktiskt inte så lätt. Jag skickade ett mejl till Internationella Relationer och nu väntar jag på att få mer information om ansökningsprocessen. Det känns fortfarande ovant, men på något sätt så himla rätt iallafall. Pepp, pepp, pepp på utlandsterminen! 

♦ KårsOrdet. Lagom som Hype-projektet rundas av påbörjas ett annat! Idag var jag på första mötet av KårsOrdet och vi planerade lite inför december-numret. Det resulterade i att jag nu har två stycken intervjuer att göra och skriva. Så himla spännande! Det känns också lite ovant, men en kommer ingenstans om en inte utmanar sig själv! Jag har redan suttit och spånat på lite frågor. Åh, jag gillar verkligen skrivflowet jag är i, om jag skulle få befinna mig här hela tiden skulle jag må så himla himla bra. 

Ja, det har varit två dagar fulla med saker. Min hjärna har gått på högvarv och jag har alltid tänkt på något. Samtidigt som det är rätt jobbigt, så trivs jag ändå väldigt bra med det. Om alla dagar skulle vara så händelserika som dessa skulle hela mitt liv vara ett äventyr. Ja, mer än vad det är just nu iallafall. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

MP3 love.

 

15-10-13


Ph; imorse när jag väntade på min grupp. 

Hallå där! Imorse märkte en verkligen av att det har blivit höst. Jag hade till och med på mig vinterjackan och att gå ut utan halsduk är inte att tänka på! Jag mötte upp mina gruppmedlemmar nere på stan för att sedan gå till Åhléns. Just nu gör vi ett grupparbete som går ut på att pitcha en idé på hur Åhléns skulle kunna förbättra sin position på marknaden. Jag tror det är uppgiften iallafall. Jobbigt om det är fel. Denna kurs vi har nu är mer praktisk än de tidigare kurserna vi haft, men fortfarande väldigt teoretisk. Efter en snabb runda på Åhléns gick vi vidare till Condeco för att spåna på idéer. Kursen är på engelska och är för både nationella och internationella studenter, vilket gör det ännu roligare och svårare. 

Vid lunch hade jag klipptid så nu är min frisyr som den var när jag klippte mig i augusti. Galet ändå vad hår växer snabbt?! På eftermiddagen åkte jag hem för att laga mat och den blev ätbar om inte mer. Mat är någonting jag inte lägger ner särskilt mycket tid på, men är något jag skulle vilja bli bättre på. En del gillar att lägga ner mycket tid på att laga mat eller att baka... Men jag är inte en av dem. Mat ska vara enkelt, snabbt att tillaga och gott att äta. Antagligen ingen överraskning att jag inte spenderar speciellt mycket tid i köket. 

Ikväll hade Röda Korset en informationskväll på högskolan som jag var på. Det var intressant att höra lite mer om vad den organisationen faktiskt är och gör då man oftast bara har en aning om det. Nu varvar jag tentaplugg och rubriksättning med det här inlägget. Känns inte som att det är tenta på torsdag, men ja, på torsdag morgon är jag säker på att det känns. Btw, idag fick jag besked om att jag kom med i KårsOrdet, vilket är JU:s studenttidning. Tror det kommer bli väldigt kul och intressant! En utmaning om inte annat. 

Anyway, nu är det dags för te och sedan återgå till tentaplugget! Förvånande ändå hur mycket jag kan skriva om nästan ingenting. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

En såndär måndag.

Hallå där. Ny vecka, nya möjligheter. Ny vecka, nya måsten att göra. Jag har alltså överlevt första dagen på denna vecka. Många hävdar att måndagar är värst och isåfall känns det som att det är måndag hela veckan. Imorse tvättade jag och sedan väntade en föreläsning i skolan. Efteråt satt jag kvar för att plugga, men min hjärna kändes som ett ihopskrynklat papper. Min "att göra"-lista känns alldeldes för lång och tankarna har bara varit överallt och ingenstans. Samtidigt som jag har varit så bortkopplad och "inte här", så har jag ändå lyckats verka insatt och lurat mig själv att jag lyssnar och är aktiv. 

Detta passar verkligen inte ihop med tentaplugg och jag kan inte fokusera för fem öre. Jag vill så gärna kunna plugga till tentan och jag vill så gärna kunna göra allt som står på "att göra"-listan i tur och ordning, men idag har det helt enkelt inte funkat så. Det blev en dålig start på den nya veckan. Det kanske behöver vara en dålig måndag för att det ska komma en bra tisdag? Ja, det kanske är så det är. Kanske är det bara så att jag inser att det finns alldeles för mycket jag aldrig kommer hinna göra, att jag bara stänger ner och behöver en dag för att ta in allt det. Kanske är det insikten om att jag inte kan fixa allt och alla och tills jag insett allt detta, på riktigt, så kommer det bara bädda för min egen undergång. 

För att det ändå ska vara någonting positivt i detta inlägg så kan jag väl höja "post-it"-lappar idag. Det, Google translate, SAOL och NE.se. Ja, de räddar alla mina pluggstunder, inlämningsuppgifter, uppsatser... Ja, allt. Vad skulle jag vara för en student om de inte fanns? Ja, antagligen en mycket sämre än vad jag är nu. Anyway, nu är det dags att sova.Imorgon väntar en ny dag! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

En söndag i oktober.

Phs; en höstig söndag. 

Hallå där. Jag har hittat en spellista på Spotify som heter Kämpa hösten! och den har gått på repeat hela dagen. Denna dag fick en riktigt seg start, men nu så! Mitt bästa tips för komma upp ur sängen, och ta sig igenom hela dagen för den delen, är att lyssna på peppande musik. Gärna på lite för hög volym också, och sen är det fritt fram att dansa hela vägen från rummet till köket. Förut var jag ute och fotograferade och det var perfekt fotograferingsväder?! Jag försökte mig på att fotografera helt manuellt, och ja, övning ger färdighet helt enkelt. Skulle vilja ha lite porträttfotografering nu när hösten äntligen är här, några frivilliga? Nu är det dags för mat, tvättning, städning och plugg. Låter ändå som en typisk söndag. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

En partyfredag och en seg lördag.

Hej alla fina. Plötsligt var det lördag kväll fastän det kändes som att jag nyss klev upp ur sängen. Denna dag har verkligen sprungit iväg. Maggio sjunger att någon kan gråta mitt på gatan och jag varvar att förälska mig i mitt Weheartit-flöde med att skriva på pressmeddelande. Jag har gått runt i myskläder, druckit alldeles för många koppar te och lyssnat på poddar hela dagen. Ja, och sen har jag pluggat också, men det är så tråkigt att läsa om. Det har varit en rätt bra lördag faktiskt. 

Men så fanns det ju en fredag också. Den innebar en pluggförmiddag och Paris-prat. Åh, ja, Paris är verkligen ett projekt för sig. Framåt kvällen blev det förfest hos en klasskompis och sedan vidare till Akademien. Det var öppet för icke-studenter och sen hade de silent disco också. Det blev en riktigt lyckad utgång och att skriksjunga till Stad i ljus precis innan stängning är bara väldigt fint. 

Nu sjunger Maggio att hon dansar men inte känner någonting alls, och jag kan väl relatera på sätt och vis. Förutom att min mage kurrar tänker jag på att jag vill äventyra. Kanske till Göteborg. Jag har bara varit på Liseberg, så kan ju inte säga att jag har sett staden Göteborg. Det är ändå rätt nära och väldigt billigt att åka buss dit. Kanske bara över dagen – det behöver inte vara längre än så. Ja, ett litet höstäventyr dit kanske vore någonting! 
 
Nej, nu är det dags för en till kopp te och lite sen kvällsmat. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

En sittning, lite känslor och mycket kaos.


Ph1; utanför mitt fönster. Ph2; var på sittning igår. 

Hallå där! Just nu är det svårt att hålla ögonen öppna och hjärnan fokuserad. Tankarna är överallt och ingenstans. Jag är så himla glad, men samtidigt så himla ledsen, för andras skull och undrar väl mest "vart kommer alla idioter ifrån?" Det känns däremot tryggt att veta att karma finns, och att alla får det de förtjänar i slutändan. Jag är nog mest glad ändå, för jag blir så glad av att höra hur människor jag känner ger sig iväg på äventyr och börjar nya kapitel. Himmel vad det ska äventyras när jag har pluggat klart! 

Igår åkte jag in till skolan för att träffa Hype-gruppen och satte mig sedan i skolan för att plugga. Framåt kvällen blev det sittning på Pallas Athena och vi var utklädda till sirs. Insåg däremot att det där med låtsasmustach var nog ingenting för mig. Idag hade vi föreläsning, vilken jag kom en timme tidigt till. Suck. Känns så himla typiskt mig ändå? Denna kurs känns just nu väldigt stressande och "att göra"-listan slutar aldrig växa?! Efteråt blev det lite Paris-prat, vilket också är mer eller mindre kaos?! Satt och sökte distanskurser utifall att jag faktiskt inte kommer iväg – 30 hp engelska och 30 hp religion låter ju inte alltför dåligt ändå. Fick också reda på att hur många hushåll som helst har fått en tidning med mig och två vänner på. Mhm, ja, fint. Kul. 

Anyway, det är en dag imorgon också! Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses.

Egentid och förväntningar.

Häromdagen lyssnade jag på två stycken poddavsnitt som fick mig att se annorlunda på vänskap och egentid. Det ena avsnittet heter "Vänskap" av Flora & Frida och det andra avsnittet heter "Sandra Beijer om prestationsångest och må bra-strategier" av podden Psyket. Jag tycker att ni borde lyssna på båda avsnitten! Som ni säkert kan lyssna ut är det första avsnittet helt om vänskap, vilket är ett ämne jag kan prata om hur mycket som helst. I avsnittet pratar de bland annat om att vara extrovert, introvert och hur det påverkar deras vänskapsrelationer. Fastän det inte är något nytt för mig så är det stundtals svårt att förstå att någonting som ger mig så himla mycket energi, tar all energi ifrån någon annan.

På något sätt har jag tänkt att de i min omgivning fungerar likadant, vilket de inte alls gör. Medan jag nästintill klättrar på väggarna om jag inte träffar människor, så finns det också människor som hämtar energi genom att ha egentid. Jag gillar egentid till viss del, men det slutar oftast med att jag är rastlös. Jag finner inte riktigt någon ro i att vara själv. Innan jag flyttade till Jönköping var inte det något problem då mina vänner, precis som jag, kände ett behov av att umgås och hitta på saker, men även för att jag aldrig var helt själv.

När jag sedan bytte stad och umgängeskrets hade jag fortfarande samma förväntningar, vilket inte alls gick ihop. Det jag möttes av var människor som trivdes med att vara själva och inte riktigt kände något behov av att umgås på flera dagar. Jag ville hitta motsvarande vänskaper som jag lämnade kvar hemmahemma. Vänskaper som tagit flera år att bygga upp och som idag är självklara i mitt liv. Att jämföra nya vänskaper med mina gamla är en väldigt orättvis jämförelse som sätter en alldeles för hög ribba. Anledningen till att jag stundtals kände mig ensam och hade hemlängtan förra läsåret var för att jag letade efter någonting jag inte skulle hitta. Att bygga vänskaper tar tid och jag hade inte ställt in mig på den uppbyggnadsperioden. Jag tror att det är viktigt att båda parter har samma förväntningar på en vänskapsrelation. Det har inte varit fallet gällande många av mina tidigare vänskaper och har därför slutat med att jag ofta känt mig sviken. 

I den andra podden pratade Sandra Beijer om bland annat egentid och att hon inte träffar människor vissa dagar. Hon har alltså egentid inplanerad för att kunna vara på topp resten av veckan. Det kanske skulle vara bra att ha någon dag i veckan som är bestämd egentid? Jag skulle vilja vara bättre på att vara själv och kunna njuta mer av min egentid. Samtidigt går jag efter filosofin att allt blir bättre om en är fler, vilket kanske har sin grund i mitt behov att umgås. Parallellt med den filosofin finns även att om du inte förväntar dig något av någon, så kan du heller inte bli sviken. Det är en skyddsmekanism som jag försöker jobba bort. Att lita på människor, speciellt nya, är otroligt utlämnande och det är inte en situation jag är helt bekväm i. 

Det här med att bygga upp ett nytt umgänge från grunden är svårt och tar tid, men skam den som ger sig. 

Trist tisdag.

Hallå där! Denna dag har varit jobbig och inte riktigt gått som jag velat. Egentligen är det lite trist att skriva om alla tråkiga och irriterande saker som hänt, men det vore aningen falskt att inte skriva med just de delarna heller.

- Vaknade upp med halsont och täppt näsa
- Fick skicka tillbaka hela mitt klädpaket från Nelly
- Kurserna i Paris är inte alls vad jag hade tänkt mig 
- Trafikverket hade bytt lokaler och jag var vilse

Nu i efterhand ser det inte alls ut att vara så jobbigt, men att det kom "ett dåligt besked" gång på gång hela dagen gjorde mig bara så less. Nästan så att jag undrade om jag var filmad i hemlighet. Nu sitter jag iallafall och pluggar, men ska snart ta en paus för att diska lite. Jag hoppas på en bättre dag imorgon, vilket inte känns ouppnåeligt. För övrigt känns det bra att vara tillbaka i Jönköping. Jag tror det var bra med lite miljöombyte och jag tror att alla behöver det ibland. Att ha två hem känns lite som att kunna välja liv. De bekymmer eller problem jag har på ett ställe följer inte med när jag åker till det andra stället, vilket är skönt ibland. Det kanske är att fly ifrån sina problem, men isåfall tycker jag att det är helt okej att göra så ibland. 

Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Föreläsningar, 50-årskalas och kidnappning.


Ph; bild sen i torsdags när Andreas Carlsson föreläste på HLK. 

Ph; såhär såg det ut i lördags morse när jag vaknade. Ibland är det härligt att vara vaken när ingen annan är det.

Ph1&2; några av mammas blommor och hennes tårta.
Ph; bild från badhotellets trädgård. 

Hallå där! Det har inte varit mycket till uppdatering här. Egentligen ingen alls om en ska vara noga. Vi är fem dagar in på oktober och de senaste dagarna har bara sprungit iväg! Det gör mig rätt stressad och jag vet inte riktigt hur tiden ska räcka till?! Det är ett av mina ständiga problem... Tiden. Jag har för mycket jag vill göra och för lite tid. Skulle kunna skriva hur många inlägg som helst om det, vilket jag i princip gör, och jag skulle fortfarande ha mer att skriva om. För att skriva om roligare saker än stress och tid så kan jag uppdatera er om vad jag hållt på med de senaste dagarna! 

torsdags hade jag föreläsning och sedan gick vi på Andreas Carlssons föreläsning i aulan. Den var intressant, rolig och inspirerande! Däremot tycker jag att Laila Bagges föreläsning förra året var bättre... Om Anders Bagge kommer nästa år så har jag gått på hela "gamla" idoljuryns föreläsningar. På något sätt tror jag att Anders Bagges föreläsning hade varit den bästa av alla tre. Får helt enkelt hoppas att han kommer! Efter föreläsningen satte jag mig på tåget som skulle ta mig hemhem och då var jag lagom seg. Fick däremot sällskap halva resan, vilket alltid är kul! Torsdagen blev inte mycket mer än så då jag verkligen behövde ladda om mina batterier. 

fredags jobbade jag hela dagen och sen blev det film med Elin på kvällen. Vi kollade på En oväntad vänskap och den var hur fin och bra som helst. Jag har velat se den filmen ett bra tag, men på något sätt har det inte blivit så förräns nu. Det kändes bra att jobba lite också för cash is king, men jag tror kroppen var lite ovan då jag inte jobbat sen i somras. Tänk, om ungefär 1,5 år är jag ute i arbetslivet och ska leverera på riktigt?! Jag är så inte redo. Att tänka på det gör mig galen och stressad till tusen.

lördags varvade jag plugg med kalasförberedelser – ett 50-årskalas tog form på altanen! Den främsta anledningen till att jag åkte hemhem var för att fira min mammas födelsedag och det är väl en anledning som heter duga! Jag. ÄLSKAR. Kalas. Jag älskar tillställningar, middagar, tjejkvällar... Ja, allt som rör sig inom det området! Förutom julafton är min födelsedag (dvs. mitt kalas) det bästa jag vet på hela året och alla andra tillställningar är till för att hålla mig flytande resten av året. Det låter egoistiskt, men jag gillar verkligen att fira och hitta på saker. Framåt eftermiddagen kom stora delar av släkten och jag fick träffa människor jag inte träffat på hur länge som helst. När gästerna åkt hem var jag hur trött som helst och kollapsade i sängen. 

Igår kidnappade vi mamma och åkte iväg till destination: okänd. Vi hamnade på ett badhotell söderut och nu sitter jag och bloggar från hotellrummet. Vi gick direkt ner till poolen och där låg jag och flöt omkring ett tag. Jag har insett att jag inte trivs med att vara oproduktiv. Det är lite konstigt då jag ofta brukar skämta om att "chilla" är mitt andranamn, men om det inte görs på mina villkor så kan jag verkligen inte slappna av. Kanske beror det på att det är rätt mycket att göra just nu? Antagligen. Fastän jag verkligen gillar att ha det så, så är det stundtals väldigt jobbigt. I natt när jag inte kunde sova så lyssnade jag på Flora och Fridas podd, som jag tipsade om för ett tag sen, och nu har jag lyssnat på alla avsnitt de kommit ut med hittills. Jag gillar deras avsnitt otroligt mycket. Ni måste lyssna! Deras avsnitt gav mig dessutom lite inspiration till ämnen jag vill skriva om, vilket är toppen. Letar alltid efter skrivinspiration och inspiration i allmänhet. 

Idag är då mammas födelsedag och den har spenderats här i den lilla staden söderut. Vi har gått i affärer, fikat och plaskat i poolen. Jag har dessutom försökt läsa lite kurslitteratur och insett att jag har en del att läsa ikapp. Nu börjar även denna dag lida mot sitt slut och det är dags att runda av detta inlägg. Att uppdatera mer här på bloggen står på min "att göra"-lista, men hur ofta det kommer hända återstår att se. Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses!