Budapest: Buda slott, Shoes on the Danub Bank och Buda Hill Funicular

 
Vi fortsätter turistandet i Budapest. Gillade verkligen denna vy!
 
 
 
Buda slott syntes på lång väg (det längst till vänster).
 
 
 
Vi gick förbi monumentet Shoes on the Danub Bank också. Det symboliserar alla judar som blev skjutna vid Donau, precis efter att de tvingats ta av sig sina skor.  
 
 
Här har vi en av Budapests mest kända broar – kedjebron. Det var den första permanenta bron över floden som förenade Buda och Pest. 
 
 
 
 
Under vårt turistande såg vi Buda Hill Funicular som jag antar är en slags spårvagn upp för kullen. Vi åkte den dock aldrig utan njöt av promenaden och utsikten upp. Nu i efterhand tror jag inte att jag njöt så mycket egentligen, för jag kommer ihåg att det var väldigt varmt och jobbigt, men jag hade nästan förträngt det.
 
 
Iallafall, till slut kom vi upp och oj vilken utsikt! 
 
 
Därifrån kunde vi se Ungerns parlament (som var mycket större än jag först trodde).
 
 
 
I nästa inlägg kommer det sista av Budapest för efter det åkte vi vidare till Wien.  Kul med ännu en ny stad!

Budapest: Sankt Stefansbasilikan, memorials och parlamentet

Snabbt blev det söndag i Budapest och att turista stod på schemat. Det varma vädret hade kommit även till Budapest, så vi hade strålande sol hela dagen. 
 
 
Först på tur var Sankt Stefansbasilikan! Den var väldigt maffig och fastnade lätt på bild. 
 
 
 
Därefter gick vi till Soviet Heroic Memorial. Jag som vanligtvis inte alls gillar historia tycker det är superintressant när jag ser monument, går på museum eller besöker andra historiska platser.
 
 
Vi gick vidare till Memorial to the Victims of the German Invasion. 
 
 
Sist men inte minst tog vi oss till parlamentet. Det var hur maffigt som helst. 
 
 
 
I jakt på en ny profilbild till Facebook behövde jag så klart posera lite framför kameran. Minns knappt när jag kunde gå i kjol med bara ben. 
 
 
 
 
Fastnade för spårvagnarnas gulorangea färg. Tydligen har Budapests spårvagnslinje nummer 2 kommit med på listan "topp 10 bästa spårvagnsturer" och var tydligen den bästa europeiska spårvagnsturen på den listan. Detta visste jag så klart inte när jag tog bilden, men tripadvisor är en guldgruva när det kommer till information. 
 
 
Vi började gå mot Donau och på bild fastnade alla fina byggnader. Jag har egentligen alldeles för många av dessa bilder, men jag tycker de är så himla fina. De kan nästan vara "jag tror snart att jag tappar andan"-fina!  
 
 
Håll utkik efter fler inlägg från Budapest. De kommer inom kort! 

Budapest: Szimpla Kert

Nu har jag äntligen redigerat klart mina bilder från sommarens backpackingresa. Det känns som en halv livstid sedan jag satt på flyget till Budapest, men det var bara ett halvår sedan, närmare bestämt i början av juni. Min kompis Alexandra var på utbytestermin där hela våren och jag passade på att hälsa på henne och resa runt lite. 
 
 
Flyget gick från Skavsta flygplats på lördagen och jag kom fram till Budapest på eftermiddagen/kvällen. Vi åt middag på ett food truck-ställe som hette Karavan. Där hade de helt underbara sötpotatispommes som jag knappt kunde få nog av. Efteråt stannade vi till på Szimpla Kert, vilket är en väldigt besökt ruinbar. 
 
 
Jag är ett stort fan av barer som har en speciell design och enligt mig är det ofta den bästa upplevelsen på en bar. Därför blev jag snabbt imponerad av Szimpla.
 
 
Jag var rätt slut efter en hel arbetsvecka och en hel dag med resande, så efteråt gick vi hem och peppade inför morgondagen då vi skulle turista som bara den. Jag visste knappt ingenting om Budapest innan jag reste dit, så jag bad Alex att ge mig en rundtur. Mer om den rundturen i nästa inlägg!

Jag beklagar sorgen

Igår fanns du inte mer. Din kropp hade kämpat på alldeles för länge och nu var det dags att ge upp. Jag var på pole dance, försökte lära mig att snurra runt stången. Fick ett sms: Han var död när vi kom in ♥ Jag fortsatte dansa, som om ingenting hänt. 
 
När jag kliver in genom ytterdörren hos mormor vet jag inte hur jag ska bete mig. Hallen är full av skor och min moster bär in fika till tv-rummet. Jag hör skratt och lågmält prat, som om det var en vanlig fikastund där alla bara råkat komma samtidigt. Jag kramar om mormor hårt och länge, innan jag gör detsamma med din syster. Alla stolar runt bordet är upptagna och det är ingen mer som kommer, men det känns ändå som att det är en stol som fattas. Vi pratar om vilka låtar du gillade och vilka vi ska ha på din begravning. Vi pratar om det gick snabbt eller sakta, om du led eller kände dig ensam. Vi pratar bara om dig, i flera timmar.
 
Jag har inte fällt en tår sedan jag klev in genom dörren. Inte en enda gång sedan vi fick beskedet. Det är inte förrän någon säger att du har med dig frolic till himmelen och matar hunden Clas hela dagarna som tårarna kommer. Min yngsta kusin säger att du inte kan vara i himmelen än eftersom din kropp ligger kvar på sjukhuset. Hennes mamma måste förklara att "själen åker till himmelen och kroppen stannar kvar". Hon måste berätta det flera gånger och jag lyssnar varje gång. Jag har också svårt att ta in det, fastän jag egentligen vet.
 
När jag kommer till jobbet kvävs jag av "jag beklagar sorgen"-kramar och sorgsna blickar. All omtanke är fin, men jag känner mig obekväm eftersom jag där och då inte alls är ledsen. Jag har nästan glömt bort att någonting har hänt. Att någon har försvunnit, för alltid. Det är inte förrän jag måste förklara vad som händer med dina tillhörigheter från sjukhuset som tårarna kommer. Där ska jag försöka vara pedagogisk och stark, medan jag håller tillbaka tårarna. Hur säger en till en 6-åring att hennes teckningar packats ner och att du inte kunde ta med dig dem?
 
Sedan igår är det svårt att ta in nya saker, oavsett vad det gäller. Det har tagit stopp. Framför mig ser jag istället hur du matar fåglar och tittar på dem genom köksfönstret, tittar på tv på högsta volym och knycker gratis servetter från caféer på marieberg. Jag ser allt det där och det gör ont att veta att jag inte kommer se dig göra något mer. Jag kan bara hoppas att du ser oss göra mer. 

En uppdatering om hösten.

Hallå där. Tänker att vi tittar på vad jag har gjort under hösten, förutom att förklara hur Å, E och B ser ut och klä mig mer i lager på lager. 
 
(null)
 
En dag, för drygt en månad sedan, ville min moster att vi skulle åka och plocka svamp tillsammans. Sagt och gjort, plötsligt befann jag mig vilse i skogen medan jag gick in i spindelnät. Fick i alla fall med mig lite hem och det är ju ändå en tröst. 
 
(null)
 
En vecka hade jag kaffevecka på jobbet och bakade därför en sockerkacka med äpplen. Tycker egentligen att det är ganska roligt att baka, men eftersom jag inte äter kakor eller andra bakverk känns det oftast ganska onödigt. 
 
(null)
 
(null)
 
Hösten har i alla fall bjudit på väldigt fina morgon- och kvällsstunder. Kan inte få nog av dessa vyer!
 
(null)
 
En dag var det pärldag i Örebro, så jag, Elina och Sandra bestämde oss för att åka dit. 
 
(null)
 
En lördag åkte jag till Ullared och tappade bort min vagn alldeles för många gånger. Till slut fick jag börja ta kort på min vagn tillsammans med en av kuberna i taket. 
 
(null)
 
En annan helg tog jag och Rebecka tåget upp för att hälsa på Alva. Det var mysigt och skönt att ha en bortahelg. 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Här är jag och Alva och vår mat på Basta. Matkoman jag hade den dagen var obeskrivlig. 
 
Andra saker som händer i mitt liv:
♦ Jag söker jobb högt och lågt, dock utan framgång. 
♦ Jag har börjat skriva på något som jag hoppas ska bli något längre.
♦ Imorgon börjar jag på poledance-kurs tillsammans med Elina. Det är långt utanför min comfortzone och just därför är jag supertaggad! 
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Krunegård och food truck festival i Stockholm

Ph; här är jag innan ett besök hos tandläkaren. Jag satte in räls i underkäken och kunde inte äta riktig mat på flera dagar. 
 
Hej allihopa! Det har gått ett par veckor sedan jag skrev här sist och det blir lika konstigt varje gång. Bloggen är i någon sorts ofrivillig avvecklingsfas, vilket ni kanske har märkt. Det är egentligen inte så jag vill ha det, men den här platsen är inte längre en så stor prioritet. Nu är vi mer några som brukade känna varandra, bloggen och jag. 
 
 
I fredags åkte jag direkt till tågstationen när jag hade slutat jobbet. Det åkte raka vägen till Stockholm där jag mötte upp Alex. Vi hade planerat att se Markus Krunegård på Gröna lund. Det blev en riktig show och han spelade låtar från sin nya skiva. Han var definitivt bra, men de föregående gångerna jag sett honom kändes han lite bättre på något sätt. Tråkigt, men ändå väldigt kul att se honom. 
 
 
Det blev konfettiregn, så klart. Efteråt tog vi oss ut från publikhavet och mötte upp ett par andra människor. Vi bosatte oss på en bar där de hade billig öl och musik en kunde sittdansa till. Vi avslutade kvällen på Trädgården, men jag blev rätt besviken över deras musikutbud. Mvh gillar bara klubbar som spelar svenska klassiker/allsångslåtar. Tycker nämligen att det bästa på klubb är att skriksjunga och fuldansa. 
 
 
På lördagen åkte vi till Kungsträdgården för att gå på food truck festival. Hittade sötpotatispommes och hela dagen var räddad! När vi skulle till tunnelbanan ramlade vi över ett bokloppis och jag fick med mig två pocketböcker för 20 kronor (varav en bok är boken på bilden!). Ett sånt himla kap, jag var tvungen att köpa. Tyvärr gick det inte i linje med min filosofi om att tänka minimalistiskt... 
 
 
På söndagen hade Alex träning, så jag satt och läste min bok på en av klipporna i närheten. Så himla skönt och avkopplande. Önskar att jag kunde göra det varje dag. Efter hennes träning åt vi lunch på Espresso house innan det var dags för mig att gå till tågstationen och åka tillbaka till Närke. Hade iallafall en toppenhelg i Stockholm och "sörjer" varje dag över att jag inte bor där längre. 

Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

180826

(null)
Såhär såg det ut en morgon när jag cyklade till jobbet.
 
Hej människor! Vi är redan i slutet på augusti och det känns som en evighet sedan sommarvärmen kom. När jag tittar tillbaka på den här sommaren, så tänker jag på att jag arbetade otroligt mycket och att det var väldigt varmt. För en stund tänker jag att jag har inte gjort någonting på hela sommaren fast jag vet att det inte stämmer. Det bara känns så, speciellt när jag ser alla andras härliga semesterbilder. Faktum är att jag har haft en riktigt bra sommar med en resa, ett händelserikt jobb och flera träffar med vänner. Att dessutom ha varit på två kalas och ett bröllop är inte heller så dumt. 
 
Här kommer det senaste i punktform:
 
• Börjat på mitt nya "gamla" jobb, inom skolans värld men på två nya skolor
• Börjat intressera mig för aktier och drömmer numera om utdelningsportföljer
• Börjat lyssna på Framgångspodden, In your face with love och olika poddar om privatekonomi
• Inom kort kommer det antagligen upp bilder från tågluffen och bröllopet här
• Har blivit förkyld i och med skolstarten, så himla typiskt
• Förtidsröstade i valet igår, hoppas så många som möjligt gör samma sak ♥
 
(null)
Här ser ni en tjej som just gjort sin röst hörd, med andra ord förtidsröstat!
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Bokloppis och ett stopp i Nora

(null)
Längst bort i denna länga hade de ett kafé. Fikade inte där, men de hade himla fin inredning + allt såg jättegott ut. 

Hej människor! Idag har jag jobbat nästan hela dagen, men jag tänkte att vi blickar tillbaka till förrförra gången jag var ledig. Det var i söndags och en dagstur till ett bokloppis stod på agendan. Bergslagens största bokloppis faktiskt! Fick nys om det i en Facebook-grupp och tänkte att jag måste hinna med ett besök i sommar. 

(null)
En annan del av bokloppisen.

Jag fick med mig min moster, mormor och morfar på dagsturen också. Vi lyckades åka fel och fick köra genom störtskurar och på slingriga skogsvägar. Trodde aldrig vi skulle komma fram, men det gjorde vi. Det tog ett tag att gå igenom alla böcker, men till slut hittade jag fyra böcker jag ville ha med hem. Swishade 35 kronor och sen var de mina – ett riktigt kap! 

(null)

På hemvägen stannade vi till i Nora för att äta mat. Har inte varit i Nora tidigare, så blev glatt förvånad över hur fint och gammaldags det är där. Det är något speciellt med kullerstensgator.

(null)

Vi passade på att gå runt där lite när vi ändå var där. Hittade till exempel ett mysigt kafé och tågvagnar som det var en restaurang i. 

(null)

Nu ska jag sätta mig och läsa en bok, om inte mitt huvud strejkar alltför mycket. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

180714

(null)
 
Hej människor! Här sitter jag och försöker knåpa ihop personliga brev. Det är riktigt svårt och oftast svaras mina ansökningar med ett "Tack för din ansökan. Tyvärr har vi valt att gå vidare med andra kandidater"-mejl. Försöker peppa mig själv med att söka olika jobb jag kommer över, fastän jag inte har 5 års erfarenhet eller kan precis allt de skrivit att de söker.
 
Jag hörde, i en podd tror jag det var, att en ska se på en jobbannons som en önskelista. Att alla kvalifikationer, erfarenheter och meriterande saker bara är det företaget önskar hos den ideala sökanden. Försöker verkligen anamma det, men det är en utmaning! 
 
(null)
 
Förutom att skriva personliga brev tar jag drömmiga sommarkort på det som finns allra närmast och jobbar på ICA. Jag plöjer igenom nästsista säsongen av Grey's Anatomy, läser ett par sidor i De kommer drunka i sina mödrars tårar och äter chips. Skulle säga att allt detta är en rätt bra kombo faktiskt.
 
Förutom detta försöker jag klura ut om jag ska plugga på distans i höst och isåfall vad. När jag sökte kurserna i våras visste jag inte alls vad som väntade i höst och det var mer en plan B. Igår kom antagningsbeskeden och jag kom in på alla kurser jag sökt. Beslutsångesten är brutal! Väljer mellan två olika litteraturvetenskapskurser och en fortsättningskurs på genusvetenskap, men det lutar mest åt att läsa litteraturvetenskap iallafall. 
 
(null)
 
Hade ju tänkt att det skulle komma upp bilder från min minitågluff, men det har inte blivit av. Lightroom vill inte riktigt samarbeta och det är otroligt mycket bilder att gå igenom. Hamnar alltid i denna situation efter en resa. Borde lära mig någon gång, men tydligen inte. 
 
Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 
 
(null)
 

När en är ledig flera dagar i rad.

(null)
Harge.

Hallå där människor. Denna värme är brutal och vanligtvis brukar jag inte märka av den – både för- och nackdel med att jobba inomhus under sommaren. Däremot har jag varit ledig de två senaste dagarna, så självklart har försökt att ta tillvara på ledigheten och solen så mycket som möjligt. 

Igår spenderade jag dagen med Julia, vilket var riktigt kul! Livet har kommit emellan och vi har inte setts på ett par år, så det var jättekul att kunna ses. Kan knappt tro att vi lärde känna varandra för drygt tio år sedan?!

Iallafall, vi styrde bilen mot Harge där det var 11 grader i vattnet. Som den badkruka jag är doppade jag bara mina fötter och höll mig sedan på land resten av dagen. Där var det desto varmare och jag trodde istället att värmen skulle ta kål på mig. Vi bestämde oss för att spela minigolf innan vi åt mat på Borgmästarholmen. Hade en himla bra sommardag med andra ord! 

(null)
En del av Askersund från Borgmästarholmen.

Idag, ledig dag nummer två, startade jag dagen med frukost och en promenad/springtur. Förvånas fortfarande av min obefintliga kondition, men tänker att den kanske dyker upp så småningom. 

Väl hemma igen stod skriva personliga brev på "att göra"-listan, så det var vad jag gjorde. Ibland är det så himla svårt att skriva om sig själv och ofta känner jag för att bara skriva "GE MIG JOBBET, DET ÄR MIG NI BEHÖVER OCH VILL HA." Det skulle antagligen inte fungera, men iallafall. 

När skrivflowet ebbade ut åkte jag och mamma till mormor och morfar för att fika. Som vanligt var halva släkten där, vilket var kul då jag inte sett en del på ett tag. På kvällen planterade jag om blommor och läste bok på altantrappan. Har precis läst ut boken Hjärnstark så började läsa De kommer drunkna i sina mödrars tårar. Vet inte alls vad jag ska förvänta mig, så lär bli spännande! 

Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses.

Midsommar och allt efter det.

(null)
Utsikt från barnens ö. 

Hej människor! Har precis jobbat mitt första 8-19-pass för sommaren på Ica. Kroppen är tung och huvudet är segt, men jag försöker återhämta och förbereda mig för jobbelg. Jag gillar verkligen att arbeta i butik. Det är alltid något som händer, jag träffar mycket folk och det är stundtals väldigt individuellt arbete. Men men, mindre prat om jobb för nu tänkte jag berätta om min midsommar.

(null)
Askersunds hamn.

I fredags hämtade jag Joss och Kat från tågstationen. Vi åkte nästan direkt hem och lagade mat. På kvällen spelade vi Med andra ord och kubb, lagade mer mat, badade badtunna och kollade på film.

På lördagen åkte vi in till Askersund. Jag tror vi såg allt värt att se: strandpromenaden, Barnens ö, hamnen (och åt glass), kyrkogården, torget och hembygdsgården. Tur att Askersund visade sig från sin bästa sida. Väl hemma igen tog vi en nap, kollade på fotbollsmatchen och film. 

På söndagen åkte de hem och jag gick ut och njöt av det fina vädret. 

(null)
Smedbacken.

Häromdagen var jag ledig, så efter mitt tandläkarbesök gav jag mig ut på en springtur. Det var jättejobbigt och inte jättekul. Kan bero på att jag har en obefintlig kondition och är i stort behov av träning. Har därför ett dilemma eftersom träna är längst ner på min "saker jag föredrar att göra"-lista. Fick en fin bild iallafall. 

(null)
Kvällssol i Lerbäck. 

Igår eftermiddag befann jag mig hemma hos Becca med Alva. Vi har en tradition som går ut på att ses hemma hos någon och äta glass (Ben&Jerry’s) varje sommar. Det var riktigt mysigt, speciellt eftersom vi tre inte setts tillsammans på väldigt länge. Hade mycket att prata om med andra ord. 

Tycker sommaren är så härlig på det viset, för jag träffar en massa människor jag vanligtvis inte brukar träffa. Så kul ju! 

Anyway, nu ska jag titta på Grey’s anatomy (älskar det!) och förbereda mig för jobb imorgon. Har dessutom hittat superroliga jobb att söka, så kanske skriver ihop ett personligt brev också. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

180620

 
Hej människor! Det har gått över en månad sedan jag skrev här sist. Det finns flera anledningar till det, däribland brist på tid, men en annan anledning är att jag inte känner ett lika stort behov av att skriva här. Jag behöver inte dokumentera allt, inte skriva ut varenda reflektion och känsla jag har. Jag har inte ett lika stort behov av att lämna ut mig själv, att kunna läsas som en öppen bok, bara för att hoppas att någon äntligen ska förstå. För att jag ska förstå. 
 
 
Det är både befriande och tomt. Jag trodde aldrig att den här bloggen skulle rinna ut i sanden. För varje gång jag kommer ihåg den här platsen, mitt internethem, och att jag försummat den så känns det som att jag tar ytterligare ett kliv bort från den jag var 2010 när jag först skapade den. Egentligen är det väldigt logiskt, men för någon som tycker separationer är djävulens påfund är det inte helt enkelt. 
 
 
Det här skulle egentligen vara ett inlägg där jag berättar vad jag gjort på sistone, så här har ni: 
 
» Jobbat sista dagen på skolan och fritidshemmet jag jobbat på sedan september
» Varit hos en dietist
» Varit på massage (så skönt!)
» Tågluffat med Alex (Budapest, Wien, Krakow och Warsawa)
» Börjat sommarjobba på Ica igen
» Kirrat nytt jobb på annan skola och fritidshem till hösten! 
» Överlevt distanskursen i genusvetenskap 
 
 
Jag ska försöka gå igenom bilderna från tågluffen och därefter kommer jag såklart visa upp dem här. Tänkte också försöka skriva ihop någon lista med restauranger som är allergivänliga, men det är ett senare projekt! 
 
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

180510

Här har det stått still i en evighet och jag känner inte samma behov av att dela med mig längre. Det känns inte som att det finns något värt att dela. Jag har en trötthet i blicken som inte går att sova bort, så jag väntar ut den. Tar tillvara på energikickarna som kommer då och då. 
 
Mitt rum är kvavt och min hud är klibbig efter den alltför tidiga sommarvärmen. Fläktens hummande ljud vaggar mig till sömns. Det håller inte länge. Varje morgon vaknar jag ett par timmar för tidigt, kastar av mig täcket och försöker somna om. Istället för att lapa sol på en handduk, som jag vanligtvis skulle göra, skyr jag solen och håller mig inomhus. Värmen gör mig tung i huvudet och stressar mig. Ännu en till sak att skriva på att göra-listan. "Njuta av solen". Det här är ett tecken på att jag inte är mig själv, för att förut var sol och värme något som gav mig ett lugn istället för att tynga ner mina axlar. 
 
Allting går i vågor. Ena stunden är jag full av motivation, energi och planer, andra stunden sköljer tröttheten över mig och jag vill bara strunta i allt. Det är en blandning av framtidsångest, hormoner och duktig flicka-syndromet. Kanske är 2018 året då allt går min väg, kanske är det året jag inte går någonstans. 

180410

Det är redan april och jag irriterar mig på sten i skorna och försöker förklara varför en inte ska kasta sand. Varje gång jag går utanför dörren tar vinden tag i mig, på ett sånt där okontrollerat och vilset sätt. Jag funderar på om jag ska göra som min moster sa, lägga stenar i fickorna så jag inte blåser bort, eller om jag bara ska vänta ut det. Jag verkar vänta ut det mesta nuförtiden.
 
Min kropp spelar mig spratt och fallerar när jag minst anar det. Magontet kommer smygande och jag försöker acceptera att jag numera är en sån som måste tänka på vad jag äter, att jag tar det lugnt och inte stressar upp mig. Oförklarliga symptom dyker upp och jag självdiagnotiserar mig själv med hjälp av google, familjeliv och flashback. Precis sådär som en inte ska. Varje gång kommer jag fram till att jag är döende, om inte fysiskt så psykiskt.
 
Kommer på mig själv med att tänka "det kan inte bara vara jag som mår såhär". Saken är den att jag inte mår dåligt, men inte heller bra, jag mår ingenting. Gränsen mellan att vara i ett vakuum och att vara ett vakuum är utsuddad. Jag dansar omkring någonstans där på linjen. Det känns som att den berömda väggen lurar i bakgrunden, som ett monster i garderoben vars dörr jag byggt en barrikad framför. 
 
Jag och mina överanalyserande tankar är stammisar hos tandläkaren, sträckkollar Grey's Anatomy och lyssnar på sorgliga spotifyspellistor. Andas, känner efter och gråter på grund av identitetskris, hormoner och för lång tid mellan måltiderna. Känner hur jag tappar fotfästet och driftar iväg. 
 
Slut på melankoli. 

180317

(null)

(null)

Hallå där människor. Det är lördag och jag växlar mellan att röra runt i såsen, titta till rotfrukterna i ugnen och skriva det här inlägget. Det är så himla skönt med helg – denna vecka har verkligen tagit hårt på mig. Egentligen kanske det var veckan innan, men det har jag förträngt. 

Jag har skjutit upp att skriva min hemtentamen under hela veckan, men idag började jag. Tre veckor kvar tills den ska in. Egentligen är jag ute i god tid, men jag känner ändå stressen flåsa mig i nacken. Kul att vara jag. 

Andra saker som hänt på sistone är att jag 1. Har bakat kladdkakemuffins och 2. Varit en sväng till USÖ. Tyvärr har jag fått en till infektion efter operationen, men hoppas att den försvinner snart.  Vill bara gå vidare i processen. 

Förutom allt detta visar min kropp det ena symtomet efter det andra och jag faller ner i Google-träsket. Tycker det mesta passar in och konstaterar att hittills har 2018 varit riktigt dåligt hälsomässigt. 

Hoppas nästa uppdatering låter positivare. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Min profilbild

Hanna, 22 år. Livnär mig på te och överanalyserar det mesta. Nyexad från Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet i Jönköping. Försöker hitta min plats i mediebranschen.

Använder ordet kullerstensgator så ofta att det inte ens är hälsosamt längre. Dansar, sjunger & somnar helst till Håkan.

Instagram.
Weheartit.
Bloglovin'.