180113

Hallå där människor. Flikar väl in här med en livsuppdatering, som vanligt. I skrivande stund lyssnar jag på Hurula och varvar det med att göra Digitalakademins utbildning (ett samarbete mellan google och Almi). Blev tipsad om certifikatet i somras på N24, men har inte tagit tag i det förrän nu. Lär mig inte supermycket nytt, kanske något begrepp här och där, men använder det mer som en kontrollcheck på att jag faktiskt kan. 
 
Idag är för övrigt min första feberfria dag sedan jag blev sjuk natten till i onsdags. Har haft allt från feber och huvudvärk till halsont och snuva. Jag kommer inte ens ihåg senast jag var såhär sjuk. Har mer eller mindre varit sängliggandes, vilket är bland det tråkigaste som finns. Ibland har jag haft tillräckligt med energi för att titta serier, men ibland har jag fått huvudvärk så fort jag fokuserat på något lite för länge. Har surt fått lyssna på kroppen och sovit halva dagarna istället.
 
Däremot känns det verkligen som att jag är på bättringsvägen nu. Utan att överantränga mig har jag försökt skriva på min hemtentamen och förberett en bildlektion som jag (förhoppningsvis) kommer hålla på måndag. Spännande! 
 
Förutom denna influensa är det senaste som hänt i mitt liv att: 
- Jag blivit allergisk mot komjölk och även är laktosintolerant
- Jag har fått mer information om min operation
- Jag har börjat med yoga
 
Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Fem dagar sedan nyår

Jag tittar ner på mitt avskavda nyårsnagellack och tänker att det redan gått fem dagar. Fem dagar sedan jag firade in det nya året med vänner och nya bekantskaper i en tvåa vid Hornstull. Vi hade förrätt och varmrätt utan paus och jag kunde knappt skilja på vad som var vad. Jag la över mat jag inte tyckte om på en väns tallrik och åt upp både hennes och mina laxsnittar istället. Att äta från varandras tallrikar borde vara A och O i vänskaper. 
 
När tolvslaget närmade sig vinglade vi runt gamla husknutar och vallades uppför Skinnarviksbergets trappor. Vi halkade runt på berget i den stora folkmassan och försökte akta oss för att få tomtebloss i håret. 3. 2. 1. 0. Plötsligt skriker alla runtomkring mig och jag har lyckats tappa bort hela sällskapet förutom en person jag knappt kommer ihåg namnet på. Regnet öser ner, gör allting dyngsurt och väcker mig från ruset. 
 
Efter ett tag hittar vi de andra i ett hav av svarta jackor, tomtebloss och glittriga ögonlock. Vi låter suddiga gruppbilder föreviga ett regnigt nyår medan kylan kramar om oss. Vi bestämmer oss för att gå tillbaka till lägenheten där vi åt nyårsmiddag runt soffbordet och flera gånger ropade "Sorry, what was your name again?". Efter lite ommöblering hade vi 2018s första dansgolv. Jag varvade tedrickande med fuldans till gamla klassiker innan vi tänkte "det blir inte bättre än såhär" och slutade på topp. Jag somnade på soffan i en väns andrahandslägenhet med en vän i andra soffänden och två i rummet intill. 
 
Borde hädanefter alltid fira in nyår med okända människor. Gärna fuldansandes med en kopp te i handen och bra vänner vid min sida. 

Årsresumé 2017

 
Här är mina nio mest gillade inlägg på Instagram under 2017. Fyra New York-bilder, tre Stockholmsbilder, en bild från Uppsala och en bild från Jönköping under examen på ett par bra människor. Min Instagram består till största del av bilder på husfasader och andra miljöbilder, så det är inte så konstigt att min bestnine2017 också gör det. 
 
Det har blivit dags för 2017s årsresumé! Tänker att det får bli i listform. Tänkte att jag skulle hinna skriva ihop en rejäl resumé, men riktigt så blev det inte. Faktum är att jag sitter på tåget upp till huvudstaden medan jag knåpar ihop svaren.
 
Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut? 
Jag skrev en C-uppsats, flyttade till Stockholm, tog kandidatexamen, fick artiklar och krönikor publicerade, såg Håkan på Ullevi, vikarierade inom barnomsorg och skola och turistade i New York.
 
Vilka länder besökte du?
USA i September. 

(null)
New York, New York. 

Är det något du saknade år 2017 som du vill ha år 2018?
Mer resor. Hoppas så himla mycket på att kunna backpacka 2018. 

Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?
Åh, är så himla dålig på datum. Kommer nog minnas allt jag gjorde för första gången 2017. 

Vad var din största karriärsmässiga framgång?
Tog examen, praktiserade på Blogg.se och Nyheter24, fick fast anställning på skolan jag vikarierade på.

(null)
Ett stycke nyexaminerade studenter. 

Och din största framgång privat?
Kommer inte på något att skriva på denna punkt. Har inte haft någon specifik framgång, mer än "det vanliga självförverkligandet" som händer varje år.

Vad spenderade du mest pengar på?
Antagligen mat och hyra. Eller resan till New York. Den gjorde ont i plånboken (men så värd!).

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2017?
Antagligen någon Håkan-låt. Kommer inte ihåg vad jag lyssnat på i år. 
 
(null)
Från Håkan-konserten på Ullevi i somras. Så himla mycket spontanitet över att gå på sen konserten.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Tror jag var gladare? Men det där går verkligen i perioder, eller dagar. 2016 var ett riktigt bra och riktigt dåligt år, så svårt att säga säkert. 

Vad önskar du att du gjort mer?
Hm, för andra halvan av 2017 önskar jag att jag hade skrivit och läst mer, som alltid. 

Den maträtt du åt oftast 2017?
Säkert spagetti och köttfärssås pga bästa matlådematen. 

(null)
Körsbärsträden i Kungsträdgården. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2017?
Då jobbade jag! Eleverna sjöng för mig på morgonen, blev alldeles rörd. På kvällen hade jag kalas för släkten. 

Högsta önskan just nu?
Tid och pengar så att jag kan backpacka runt i Sydostasien. Verkligen drömmen! 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mer information om min operation, men det kommer säkert 2018. 

(null)
Här är gänget jag spenderade större delen av sommaren med. Självklart måste de ha en plats i min resumé. 

Vad fick dig att må bra?
Våren och sommaren i Stockholm. Fint med parkhäng med vänner. 

Vem saknade du?
Vänner som inte bor där jag bor. 

Vad är du mest stolt över?
Att jag tog examen tror jag. Det känns så surrealistiskt, men det har hänt. Kan verkligen säga att jag har en fil. Kand. I medie- och kommunikationsvetenskap. Ändå coolt ju. 

(null)
Fick en sinnes stor kärlek till huvudstaden detta år. 

2017 började med att avsluta den hemska C-uppsatsen. Det är inte många skoluppgifter som sätter så starka spår som uppsatsen gjorde. Det var verkligen en mardröm. Rätt som det var, så var även projektarbetet över. Jag flyttade från Jönköping till Stockholm för att ha praktik på Blogg.se. 

Med våren kom alla möjligheter och efter min praktikperiod hoppade jag på ett utbildningsprogram över sommaren på Nyheter24. Lärde mig otroligt mycket! 

I slutet av augusti flyttade jag tillbaka till Närke och försökte andas ut efter tre år av plugg och en sommar full med jobb. I september åkte jag till New York – så himla välbehövlig resa. 

Sedan jag kom hem därifrån har jag vikarierat på skola och lyckats få anställning hela nästa termin. Så skönt! Jag vet fortfarande inte vad jag vill göra med mitt liv, men jag tänker att det är ett problem för 2018. 

Jag hoppas att ert 2017 har varit jättebra, så hörs vi 2018! 

Brooklyn Bridge och Brooklyn

 
Nu ska vi åka tillbaka i tiden! Till en morgon i New York när jag gick över Brooklyn Bridge medan solen höll på att gå upp.
 
 
För att vara i staden som aldrig sover, så var det förvånansvärt lugnt just då. 
 
 
Vi mötte ett par stycken medan vi gick över bron, men mer än så var det inte. 
 
 
Jag kunde knappt gå en meter innan jag behövde stanna för att ta kort. Det var så fint att nu när jag ser det på bild så ser det overkligt ut. Håller ni inte med?
 
 
 
Förevigade både staden och henne, såklart. Båda passar nämligen utmärkt på bild! 
 
 
Vill bara skrika för att det är så fint! Kanske är så att allt blir bättre i soluppgångsljus?
 
 
 
 
 
 
 
Efter ett tag var vi närmare Brooklyn än Manhattan, och tur var väl det för hade hunnit bli hungrig. Har för mig att vi åt frukost på Starbucks när vi hade kommit över bron. 
 
 
 
Hejdå Manhattan!
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi gick längs vattnet också. Behövde ju föreviga allt. 
 
 
 
 
Eftersom jag tittade på Gossip Girl konstant innan vi åkte (och i perioder annars också), så var det en självklarhet att försöka leta på lite locations från serien. Vi gick runt i Brooklyn ett bra tag och letade efter loftet som Dan och hans familj "ska bo i". Det var lättare sagt än gjort då det fanns väldigt många tegelhus som såg ungefär likadana ut. 
 
 
Efter ett tag gav vi upp husletandet och ramlade in på en food truck festival vid en park. Älskar konceptet! Åt pommes med vitlökssås och tror de var bland de godaste jag ätit. Bilden ovan togs innan vi skulle gå från parken efter att ha tittat på människor i en evighet. 
 
Här hittar ni fler New York-bilder:
 
 
Nästa gång ska jag visa bilder ifrån Rockefeller Center! 

171223

Nu börjar december lida mot sitt slut och jag reflekterar, som vanligt, över tiden som gått. Jämför med hur det var för ett år sedan och vilka förändringar som skett under året. Det är mycket som är annorlunda och ibland känns det som att jag lever någon annans verklighet. Dagarna flyter ihop och jag lyckas inte stanna upp, allting bara går per automatik. 
 
I förrgår fyllde jag 22. Det kändes inte annorlunda då, men jag tror att åldersnojjan kommit ifatt mig nu. Plötsligt lägger jag märke till hur vuxen jag förväntas vara. Jag antar att det blir tydligare när jag jobbar med barn som är hälften så gamla som jag. Ett år äldre, men vet fortfarande inte vad jag ska göra med mitt liv. 2018 kanske är året jag verkligen kommer på det.
 
Sedan sist jag uppdaterade om livet har följande hänt:
  • Jag har fått en anställning för nästa termin på skolan jag vikarierat på sedan slutet av september. Det var inte alls planen i somras att jag skulle jobba heltid med barn, men så blev det och tur är väl det. Trivs alldeles för bra!
  • Mitt skrivintresse har mer eller mindre försvunnit. Ingenting känns värt att skriva ner längre och det är antagligen därför det har stått så still här. 
  • De enda böckerna jag hinner läsa är kurslitteratur. Ska försöka ta mig igenom en bok och skriva en hemtenta under julhelgen. Önska mig lycka till. 
I alla fall, nu ska jag fortsätta läsa om kvinnor och förbereda inför uppesittarkvällen. Har tänkt redigera de sista New York-bilderna mellan alla bingon, julklappsrim och färgfemmor.

Statue of Liberty och Ellis Island

 
Nu är det mörk decemberkväll och jag har plöjt flera avsnitt av oth, antagligen fler än jag borde ha sett på rad. Men för lite mindre än tre månader sen var jag i New York. Då oroade jag mig inte för hur väglaget skulle vara dagen därpå eller vad jag skulle göra med resten av mitt liv. Mina största bekymmer var nog vad vi skulle äta just den dagen och hur vi skulle ta oss till en viss plats efter att ha åkt vilse med tunnelbanan. 
 
 
Dagens tillbakablick är från när vi besökte Statue of Liberty och Ellis Island. Jag tyckte inte det kändes värt att gå av på någon av platserna, men nu i efterhand är jag glad att jag gjorde det. 
 
 
Här är Ellis Island som vi såg från färjan. Där finns ett museum som handlar om tiden då många immigranter kom till USA, Ellis Island var nämligen deras första anhalt. 
 
 
Här har vi en av många bilder på frihetsgudinnan. Det känns så märkligt att ha sett henne i verkligheten. 
 
 
Vi åkte aldrig upp, vilket en kan göra, utan vi nöjde oss med att se henne från marken. Ändå mäktig känsla! 
 
 
När vi var där ute på öarna fick vi bra utsikt, självklart behövde det förevigas på bild.
 
 
Denna dag, liksom många andra på resan, var det väldigt bra väder! Ibland blev det till och med för varmt, där bland alla skyskrapor. Innan vi åkte förstod jag inte att det kunde bli så varmt där. 
 
 
Vad är ett New York-inlägg utan en bild på Manhattan? Inte mycket ska jag säga er. Lever fortfarande på denna skyline. Wanderlusten får det att klia i hela kroppen. /mvh en obotligt rastlös själ. 
 
 
Såna här kunde en se också!
 
 
Det var alla bilder för denna gång! Nästa gång ska jag visa er mina favoritbilder från resan, nämligen de från Brooklyn Bridge. De är så fina att en nästan tappar andan. 
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

Mitt 2017 genom Spotify

(null)

Jag kan knappt förstå att 2017 snart är över. I vanliga fall brukar jag vara i full gång med att skriva årets resumé, men inte i år. Det har inte funnits tid till det helt enkelt. Men, nu tänkte jag i alla fall redovisa mitt år genom Spotify! 

46 974 minuter med musik. Det är inte jättedåligt, men jag trodde verkligen att det skulle vara mer. Har räknat ut att det är lite mer än 32 dagar. Jag lyssnar nästan alltid på musik eller poddar, vilket i och för sig kanske inte är ett sunt beteende. Det känns till och med tomt om jag inte lyssnar på något. Och improduktivt känns det också (mvh duktig flicka, prestationsprinsessa och allt annat en är när en lever i ett prestationssamhälle). 

Men, vidare! Självklart är genren jag lyssnade på mest svensk pop! De senaste åren har min kärlek till genren bara växt sig starkare och starkare, så att det skulle vara en annan genre kändes tveksamt.

Och så kom vi till mest lyssnade artister där Håkan kommer först, så klart. Det hade varit konstigt om han inte hade varit högst upp på listan faktiskt. Han följs av Veronica Maggio, Thomas Stenström, Kent och Little Jinder. Jag är riktigt förvånad över de tre sista, för så mycket tror jag inte att jag har lyssnat på dem. Kul att veta i alla fall! 

Sist men inte minst, mest lyssnade låtarna! Ska jag vara ärlig så kändes inte någon av låtarna särskilt tippad. Däremot har jag inte heller någon annan låt som jag känner borde kvalat in på den listan istället. 

För övrigt har jag haft ett fint musikår med många konserter, mycket tack vare Gröna Lund. Annars var Håkan på Ullevi väldigt magiskt också, blir alldeles glad bara jag tänker på det! Hoppas ni haft ett lika bra musikår som jag haft, och att 2018 levererar musikmässigt! 

En droppe midnatt av Jason Diakite

I somras, eller om det rentav var i höstas, började jag läsa En droppe midnatt av Jason Diakite. Blev tipsad om en vän som hade börjat läsa den, så jag skrev direkt upp den på min "att läsa"-lista. Varje gång jag skulle läsa den, så kom det andra saker ivägen och lånetiden gick ut gång på gång. När jag kom hem från New York bestämde jag mig för att jag skulle läsa ut den, en gång för alla. 
 
Boken fokuserar till stor del på Jasons mellanförskap och ursprung, men vi får även ta del av hur hans musikkarriär började. Jag kan till stor del relatera till hans mellanförskap, vilket också är varför jag gillar boken. Jag är inte superinläst på afroamerikansk historia, så att läsa en bok där det är centralt var också en fördel. 

Däremot var boken inte tillräckligt intressant för att sträckläsa. Jag glömde bort den eller fick pausa den flera gånger. Även om den inte kändes som den bästa bok jag någonsin läst, så rekommenderar jag er ändå att läsa den just på grund av sitt tema. 

High Line

 
Det är dags för ännu en tillbakablick till New York – något som kan behövas nu när vi går mot mörkare tider. Det känns iallafall som att tillvaron känns lite mer uthärdlig när jag drömmar mig bort till andra sidan atlanten. 
 
 
Den här gången tar vi oss till High Line Park som är en park mitt på Manhattan. Parken öppnade 2009 och är byggd på en tidigare järnväg. 
 
 
Jag tog mest bilder på omgivningen, men nu i efterhand hade det varit roligt att ha fler bilder på själva parken. Den kändes verkligen som en oas i storstadsstressen. 
 
 
Om jag hade bott i New York hade High Line varit en favoritplats. Jag är svag för parker och denna park verkade som det perfekta stället att sitta med en bok. Trots att den var väldigt lång och smal, så fanns det små krypin där en kunde sitta lite undangömd. 
 
 
Och medan jag sitter där med min bok, så skulle jag ibland lyfta blicken från boken mot alla skyskrapor, och så skulle jag tänka "är det här på riktigt?". Det kändes verkligen så surrealistiskt att vara där.
 
 
Ibland kanske jag skulle titta ner mot gatan, fast inte rätt ner så klart, och så skulle jag se på alla människor som skyndar sig igenom vardagen. Alla de som vinkar åt sig en taxi, försöker gå om någon på trottoaren eller springer för att hen har försovit sig. Allt det skulle jag titta ner på.
 
 
Men om jag slutar dagdrömma för ett tag – här är en målning jag hittade bland byggnaderna när vi strosade runt däruppe. Fin tycker jag! 
 
 
Nu var bildvisningen över för denna gång. Nästa gång är det bilder från Frihetsgudinnan och Ellis Island som står på agendan. 
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

171118

(null)
 
Här kommer ytterligare en livsuppdatering, eller veckouppdatering rättare sagt. Jag har alldeles för många flikar uppe i min webbläsare – varje potentiell julklapp öppnar jag upp som en ny flik. Hittar mest julklappar till mig själv dock. Ibland kanske det är okej också. För varje julfilm jag tittar på får jag mer och mer julkänsla – det känns inte alls som förra året då jag inte alls var peppad på jul.
 
(null)
 
Förutom att leta julklappar har jag jobbat och pluggat (såklart). Ibland dagdrömmar jag mig bort till varmare breddgrader, men tänker sedan att "det jag har just nu inte är så himla dumt ändå". Har insett hur mycket jag gillar att jobba med människor. Människors uppskattning är ju bland det finaste som finns.

I fredags efter jobbet åkte jag hem till Eneida som jag träffade i somras på Nyheter24. Hon ska nämligen göra en dokumentär om alkohol och frågade om jag ville vara med i dokumentären. Superkul och intressant ju! Kan knappt vänta på att den blir klar, fastän det kan ta ett tag. 
 
(null)
 
Nästa vecka ska jag försöka skriva ett inlägg om den senaste boken jag läst ut och redigera lite fler New York-bilder. Vill få fart på den här bloggen igen, men känner att jag måste omprioritera lite för att det ska fungera. Vi får se hur det går helt enkelt.
 
Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

171111

Försöker läsa en suddig inskannad text om postkolonialism. Mina ögon svider, men jag vet inte om det är på grund av förkylningen, ljusstyrkan på skärmen eller det faktum att jag har för svag styrka på mina glasögon. Den senaste tiden har min kropp sagt ifrån och i fredags kom droppen som fick bägaren att rinna över. Det som började som en lätt förkylning övergick till hostattacker och feber. När jag kom hem från jobbet la jag mig i soffan och reste mig inte upp på hela kvällen.
 
Har ordinerat mig själv en helg med så lite aktivitet som möjligt. Ändå spännande att det i min värld betyder två middagar och plugg..? Jag kommer inte ihåg mitt nyårslöfte, om jag ens hade något, men jag tänker att nästa års nyårslöfte borde vara något i stil med "gör mindre, stressa mindre". (Säger hon som väntar på operation och planerar långresa) .Skulle behöva en daglig påminnelse om att släppa alla krav. Kanske borde ha det som text på min bokstavstavla istället. 
 
Kanske bara har hamnat i en ond cirkel just nu. För ett par veckor sedan flöt allt på precis som planerat. Nu kan jag bli stressad av bara tanken på att vara borta en hel helg. Jag blir till och med stressad över att jag är stressad, för jag tycker att jag inte har något att vara stressad över alla gånger. Härligt att vara jag! 

Örebro och Stockholm.

(null)
 
Hallå där människor. Nu har ännu en vecka kört igång, men jag tänkte att vi tittar lite på vad som hände förra veckan. I torsdags åkte jag in till Örebro för att träffa Alva som var hemma ett par dagar. Efter att bara ha pratat i telefon i flera månader kändes det bra att prata öga mot öga. Tänk att det blivit så ombytta roller: att det numera är hon som kommer hem någon helg ibland, medan jag fått någon slags vardag här. Märkligt. 
 
(null)
 
Efter jobbet i fredags tog jag bussen till Hallsberg och därefter tåg upp till Stockholm. Har saknat både staden och människorna i den! Förutom att fira Kats 22-åriga liv gick vi i Gamla stan, åt pasta och hade mindre livskriser. Som vanligt, med andra ord.
 
(null)
 
(null)
 
Innan jag skulle åka tillbaka på söndagskvällen hann vi med ett besök på Fotografiska. Extra kul eftersom jag inte varit på just det museumeet förut. Det har faktiskt stått på min "att besöka"-lista ett tag nu.
 
(null)
 
(null)
 
Förutom detta har jag även gått och blivit med nya glasögon. Eller ja, om tre veckor är det officiellt. Jag hade världens beslutsångest förut idag i affären, mest för att bågarna verkligen måste passa. De ska ju trots allt vara med mig alla mina vakna timmar. Hoppas verkligen att jag tycker om dem lika mycket när de väl kommer.
 
I alla fall, förutom nya glasögon går det även framåt på andra fronter i livet. Idag fick jag till exempel lite mer information om min operation. Det är fortfarande väldigt oklart, men huvudsaken är att det går framåt. 
 
Anyway, vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

171029

(null)
 
Hallå där människor. Här sitter jag, en mörk söndagskväll och lyssnar på gamla Håkan-låtar. Det känns som en evighet sedan vi stod och dansade till honom på Ullevi. Verkligen så drömmigt! I alla fall, när jag inte sjungit falskt till Känn ingen sorg för mig Göteborg har jag skrivit klart min hemtentamen och sett alldeles för många avsnitt av Jane the Virgin
 
Har även försökt ladda upp för en ny vecka. Denna vecka är det höstlov i skolvärlden, så det händer mycket kul på fritidset där jag jobbar. Innan jag började vikariera visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag visste inte om jag skulle gilla det, men det är förvånansvärt kul. Varje dag möter jag barn som har världen framför sina fötter och för dem är ingenting omöjligt. De har inga spärrar, inga inrutade måsten. De bara är. 
 
Anyway, nog om det. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses. 

Saker som hänt i oktober

 

Hallå där människor. Vi är tre veckor in i oktober och allting bara flyter på. Bilden ovan är från en fredagsmorgon som jag inte kunde låta bli att föreviga på bild. Är svag för allt som ser drömmigt ut. Förra helgen kom Elin på besök. Vi konstaterade att vi inte setts sedan jag flyttade till Stockholm i mars. Vi la ansiktsmasker, åt taco och tittade på en feel good-film. Kändes skönt att vara i något som är bekant och oansträngt. 

Förut i veckan publicerade Nyheter24 min text om att vara vikarie och få frågor om adoption, om ni inte läst den kan ni göra det här!

 
I tisdags var jag på en föreläsning med Martin Schibbye – en journalist som blev fängslad i Etiopien under 14 månader. Han pratade mycket om hur viktigt journalistik och pressfrihet är, men även om sin tid i Etiopien. Det var en mycket intressant föreläsning! Igår var det dags för teater med jobbet och på kvällen åkte jag hem till en av mina kusiner för att fika. Verkligen en av fördelarna med att bo i samma län igen. 
 
När jag inte säger till barn att ta på sig sina jackor eller försöker skriva en hemtenta om feminism letar jag flygbiljetter till en annan kontinent. Jag läser på om visum, resevägar och smultronställen som jag inte får missa. Jag vill bara boka allt här och nu, men egentligen vet jag inte om jag kan. Måste påminna mig själv om att ta en sak i taget, vilket jag är riktigt dålig på. Måste påminna mig själv om att jag har tid. 
 
Anyway, dags att fortsätta skriva på den där hemtentan som aldrig vill bli klar. Vi hörs när vi hörs och ses när vi ses! 

World Trade Center och Wall Street

 
Hallå där. Det är dags för ännu ett New York-inlägg. Om jag ska vara ärlig så har jag redan blandat ihop dagarna när vi var där, dels på grund av tidsskillnaden (och datumstämplarna på korten stämmer därmed inte), dels på grund av att jag har väldigt minne. Men, en dag var vi i alla fall till World Trade Center och gick in på 9/11 memorial museum. 
 
 
 
 
Tog väldigt få bilder inne på museumet, så ni får nöja er med bilder runtomkring byggnaden i stället. Väl inne på museumet tappade jag bort mitt sällskap både en och två gånger, men det är väl nästan oundvikligt på museum tänker jag. Rekommenderar er att gå dit om ni är i New York, en fick nämligen reda på väldigt mycket saker om 9/11. Mycket värt med andra ord!
 
 
När vi var klara vid museumet gick vi tills vi kom till den berömda finansgatan Wall Street. Kändes lite konstigt att gå på en gata en hört så mycket om. 
 
 
 
 
 
Till slut hade vi gått så långt att vi kom ner till vattnet. Där njöt vi av utsikten och knäppte alldeles för många bilder av Brooklyn och Brooklyn Bridge. 
 
 
 
 
 
Vill du se fler bilder från New York?
Spana in: 

Min profilbild

Hanna, 21 år. Livnär mig på te och överanalyserar det mesta. Nyexad från Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet i Jönköping. Försöker hitta min plats i mediebranschen.

Använder ordet kullerstensgator så ofta att det inte ens är hälsosamt längre. Dansar, sjunger & somnar helst till Håkan.

Instagram.
Weheartit.
Bloglovin'.